Nej - jorden hamnar inte upp och ned. Men magnetfältet gör det:

Snart byter nordpolen och sydpolen plats

Problem med kosmisk strålning och stora ozonhål. Kommunikationsstörningar och tekniska problem. Förvirrade djur som inte hittar rätt.
Somliga forskare tror att ett skifte i jordens magnetfält kan bli en kaotisk händelse. Andra är övertygade om att störningarna inte blir speciellt svåra.
Men faktum är att jordens magnetfält för tillfället avtar snabbt – ett förebud om att det snart är dags igen för jordens magnetiska poler att byta plats.



Jordens magnetiska fält minskar i styrka och det sker med en förvånansvärd hastighet. Sedan den tyske matematikern Carl Friedrich Gauss började mäta 1845 har det blivit tio procent svagare!

Om den här trenden håller i sig kommer det så småningom att försvinna helt och hållet, vilket lyckligtvis inte är speciellt troligt. Processen leder istället till att magnetfältet ”slår om”, så att de magnetiska polerna skiftar plats – vilket exempelvis leder till att alla magnetiska kompasser börjar peka i motsatt riktning.

Är det verkligen möjligt att jordens magnetiska poler kan skifta plats på det här viset?

Jodå. Det sker i genomsnitt en gång vart 200 000:de år. Det började forskarna komma underfund med framemot slutet av 1950-talet.

I dag har studiet av den så kallade paleomagnetismen utvecklats till egen, ganska speciell vetenskap med vars hjälp forskarna lärt sig registrera växlingarna hos de forntida magnetfälten genom mätningar av den kvarvarande magnetismen i gamla lavalager på havsbotten.


Ny växling - snart

Perioderna mellan växlingarna varierar i längd. En del tycks ha varit relativt kortvariga medan andra varat längre. Vid ett tillfälle gick det exempelvis hela 30 miljoner år utan att polerna bytte plats med varandra.

Senast jordens magnetiska poler ”bytte plats” var för cirka 780 000 år sedan. Och det finns tecken som tyder på att vi kan vara på väg mot en ny växling inom den närmaste framtiden – i varje fall inom en tidsrymd av 3 000 – 4 000 år.

Jordens magnetfält har flera mycket betydelsefulla funktioner. Det skyddar oss mot det farliga bombardemanget från solvinden - den stora strömmen av laddade partiklar som rusar ut från solen. Det hindrar också vår atmosfär från att ”blåsa bort”.

Mars har ett mycket svagt magnetfält. Där ligger den så kallade solvinden på hela tiden – med förödande konsekvenser för planetens atmosfär.

Jorden förlorar också atmosfär. Men för vår planet handlar det lyckligtvis bara om mindre mängder - cirka 3 kilo per sekund, strax över 94000 ton per år. Men utan vårt starka magnetfält skulle den siffran bli betydligt mycket större.


Rör sig ständigt


I princip kan jordens magnetfält jämföras med en vanlig stavmagnet, med en pol nära den geografiska nordpolen och den andra nära den geografiska sydpolen. De magnetiska polerna ligger inte stilla, utan rör sig så pass mycket som cirka fyra kilometer per år. De båda magnetiska polerna rör sig oberoende av varandra och ligger inte exakt mitt emot varandra på jordklotet. Just nu är avståndet mellan den magnetiska nordpolen och geografiska nordpolen kortare än avståndet mellan den magnetiska sydpolen och den geografiska sydpolen.

Jordens magnetiska fält betyder mycket både för vår ekonomi och för vår miljö. Om det försvann skulle vi drabbas av större mängder kosmisk strålning, vilket skulle kunna leda till problem för vår kraftförsörjning, störa våra kommunikationer och troligen också vidga de farliga hålen i ozonskitet.

Solvinden - Solvinden länkas av när den träffar jordens magnetiska fält. Utan magnetfältet skulle påverkan från strålning vara betydligt större på jorden.



Förvirrade djur


Dessutom skulle många djur få bekymmer med att hitta. Det gäller i första hand bin, havssköldpaddor, valar samt många fåglar som navigerar med hjälp av jordens magnetiska fält.

Men jorden skulle inte gå under. Även om det magnetiska fältet förändras går livet på jorden vidare ungefär som nu. Det är i varje fall vad de flesta forskarna tror.

Varför byter polerna plats? Det finns det ingen som vet. Varför sker det så oregelbundet? Det vet vi inte heller. Paleomagnetologerna har inte några säkra svar.

För att åtminstone försöka förstå vad som händer måste vi bege oss ner till jordens inre. Det är där som det gåtfulla magnetfältet bildas.

Jordens hjärta är en glödande boll av fast järn. Den har ungefär samma temperatur som solens yta, men befinner sig trots det i ett fast tillstånd på grund av det oerhörda trycket. Den glödande bollen, ”jordens inre kärna”, är något mindre än månen. Den här inre kärnan omges av ett hav av flytande järn. Detta hav kallas ”jordens yttre kärna”.

Den glödande bollen ligger inte still inne i havet. Den roterar – till och med aningen snabbare än jorden själv.

Teoretiska modeller

Magnetiska sydpolen -  Vägvisare vid magnetiska sydpolen som ligger nära den ryska basen Vostok. Det absoluta köldrekordet - 89, 2 grader har uppmätts i det här området.

Magnetiska sydpolen - Vägvisare vid magnetiska sydpolen som ligger nära den ryska basen Vostok. Det absoluta köldrekordet - 89, 2 grader har uppmätts i det här området.

Rotationen ger upphov till en friktion mellan den inre och yttre kärnan. Forskarna spekulerar i att det kan uppstå enorma glödande malströmmar och stora virvlar i den flytande yttre kärnan. I kombination med den så kallade dynamoeffekten ger den här friktionen sedan upphov till jordens magnetiska fält.

Flera paleomagnetologer har försökt plocka fram en teoretisk modell för hur magnetfältet fungerar. Men det är först de senaste åren som deras ansträngningar har börjat ge verkliga resultat.

Datakörningarna ger oss en bild av hur jordens magnetiska fält växer och krymper, hur de magnetiska polerna vandrar omkring och hur de då och då plötsligt skiftar plats med varandra.

De här växlingarna verkar vara en del av jordens normala liv, på samma sätt som de regelbundet återkommande istiderna.

Men de är svåra att förutsäga. Det beror på de kaotiska förhållandena som råder i jordens inre.

Helt nyligen tror sig forskarna också ha kommit underfund med vad som händer vid själva växlingen. Hela processen tar ett par tusen år i anspråk.

Hoppar och dansar

I motsats mot vad man tidigare trott kryper inte magnetfältet ner till noll och försvinner. I stället börjar det hoppa och dansa. De magnetiska polerna kan tillfälligt poppa upp på helt oväntade platser, till exempel i Afrika eller i Centralamerika.

Det innebär att det kan bildas norrsken över Afrika, till dess polen flyttar på sig igen.

Själva växlingsprocessen är alltså mycket kaotisk. Men den får lyckligtvis inte till några svårare följder för vår planet. Den innebär bara att de magnetiska polerna dansar runt en tid. Själva magnetfältet finns dock kvar hela tiden och det är troligt att det även under en ”växlingsperiod” fungerar hyggligt som sköld mot den farliga strålningen från rymden.

För tillfället försvagas jordens magnetiska fält. Det kan innebära att vi är på väg mot en period när det magnetiska fältet kommer att växla. Men det kan också vara så att försvagningen bara är tillfällig och att fältet kommer att återhämta sig igen. Sådana svängningar har inträffat förr, det har paleomagnetologerna konstaterat under sina studier av lavasträngarna på havsbotten

Fakta: 
Solens magnetfält växlar

Solen har ett mycket starkt magnetfält. Dess magnetiska poler byter också plats med varandra ibland. De tycks faktiskt ske så ofta som var elfte år.
Vintergatan har också ett magnetiskt fält. Och det finns astronomer som hävdar att också vintergatans magnetiska poler byter plats med varandra ibland. Om det stämmer är den en process som nästan luktar lite Star Wars på något sätt.

Material från
Allt om Vetenskap nr 6 2005

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter