Vårsolen sätter fart på kroppens kemi:

Solen - naturens eget lyckopiller



Känner du dig pigg och full av framförsikt? Är du drömmande och lite mer romantiskt än vanligt? Skulle du beskriva din tillvaro som lättjefull, loj och lycklig? Grattis! Du har sannolikt drabbats av vårkänslor.

Solen fungerar som naturens eget lyckopiller för människan och med ljusets återkomst vaknar signalsubstanserna till liv. Framför allt serotonin, dopamin, oxytocin och kanske även de så kallade feromonerna ligger bakom det vi brukar kalla för vårkänslor. Efter en tid av mörker och skymning återvänder ljuset och livet känns plötsligt betydligt lättare att leva. Förklaringen är våra ögon: Synen är central för människan och vi använder våra ögon för att avläsa hotande faror i miljön. Dagsljus ger oss en känsla av mer kontroll över tillvaron, till skillnad mot mörkret som kan dölja allsköns fiender. Därför trivs vi bäst, och känner oss som tryggast, i ljus.

- En av ljusets viktigaste funktioner är att styra vår vakenhet och sömn, förklarar Thorbjörn Laike, psykolog och docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet.

Kroppen varvar upp

Elektronmikroskopbild av Serotonin. Serotoninet stiger i takt med det ökade ljuset.

Elektronmikroskopbild av Serotonin. Serotoninet stiger i takt med det ökade ljuset.

När ögats näthinna träffas av dagsljus skickas en signal till hjärnans tallkottkörtel om att stänga av produktionen av sömnhormonet melatonin. Istället ökar halten av stresshormonet kortisol och kroppen varvar upp. Hjärtfrekvensen går upp och hormoner aktiveras. Under den ljusa årstiden bildas alltså mindre sömnhormon – och vi känner oss piggare. Ljuset hjälper också kroppen att reglera en rad signalsubstanser som påverkar våra känslor. Serotonin, noradrenalin och dopamin är bara några exempel. Serotoninet påverkar bland annat vår sinnesstämning positivt. I en studie gjord på 101 friska personer har man sett att serotoninet stiger i takt med att dagsljuset ökar. Serotoninhöjningen gör också så att vi i allmänhet äter mindre. Vinterns sug efter kolhydrater är helt enkelt en självmedicinering: kolhydrater har visat sig höja halten av serotonin – och ge vårt humör en kick. Signalsubstansen dopamin, som behövs för att hjärnans belöningssysten ska fungera, ökar också när ljuset återvänder liksom noradrenalin, som gör oss vaksamma och alerta. Ljus orsakar alltså en positiv stress i kroppen - eller vårkänslor, om man så vill.

- Men reaktionen kommer inte direkt. Redan i februari blir dagarna längre och halterna av melatonin och kortisol förändras. Men effekten på humöret kommer smygande och märks först i april och maj. Då plötsligt kan vi börja känna oss mer vakna, glada och sociala. Det här har vi sett när vi har följt människor under ett helt år och mätt halterna av melatonin och kortisol, säger Thorbjörn Laike.

Luktsinnet

I vårvärmen behöver vi mindre kläder och ju mindre vi byltar på oss desto friare kan dofter – och feromoner – sväva omkring. Feromonerna bildas i svettkörtlarna och åtminstone bland djur är de viktiga för att de ska kunna lukta sig till en lämplig partner. Troligen är det så bland människor också: man har bland annat kunnat visa att personer som lider av schizofreni har ett försämrat luktsinne. Det skulle kunna förklara varför de har svårare att läsa av sociala signaler och interagera med sin omgivning. Är luktsinnet normalt kan feromonerna vara en förklaring till att vi blir ovanligt sociala – och pilska - under den ljusa årstiden. Är det för varmt ute kan vi dock bli griniga: den ideala temperaturen för att vi ska må bra tycks vara runt 22 grader Celsius.

Framför allt är det dock själva ljuset som fungerar som ett afrodisiakum. Mannens testosteron stiger under våren och är som högst efter midsommar.

- Vi vet också att ljuset ökar kvinnans ägglossning. De flesta barn blir till efter midsommar, vilket man kan se på att det föds många barn i april, säger Thorbjörn Laike.

Sannolikt hänger mönstret ihop med evolutionen också: att få barn på våren var mest praktiskt eftersom man hade en hel sommar med mognande frukter, grönsaker och annan mat att se fram emot.

- Idag är det nog den generellt ökade aktivitetslusten gör att man känner mer sexlust på våren, säger Thorbjörn Laike.

Inte heller begreppet vårförälskelse verkar vara enbart en produkt av poeters pennor. Dopaminet, som stiger på våren, är involverat i frisättningen av oxytocin, ett ämne som stärker känslan av samhörighet och tillit mellan älskande. I djurförsök på primatforskningscentret på Emeryuniversitetet i Atlanta, USA, har man blockerat dopamin och oxytocin hos råttdjur, som i vanliga fall är monogama. Blockeringen ledde till att råttdjuren plötsligt blir promiskuösa casanovor som vägrade bilda par.

Vårdepression

lNu är det inte alla som drabbas av spirande livslust och glädjefnatt på våren. För en del människor är det tvärtom den jobbigaste tiden på året.

- De som är känsliga för årstidsväxlingar blir i allmänhet vinterdeprimerade. Men det finns också en liten grupp människor som insjuknar i vårdepression. Den här typen av depression verkar vara svårare än vinterdepressioner. Bland annat är risken för självmord större. Men det finns ingen riktig förklaring till varför vissa blir så deprimerade på våren.

En hypotes är att kroppen helt enkelt inte hinner med i den snabba växlingen mellan vintermörker och vårljus. Kroppen blir chockad och signalsubstanserna hamnar i obalans.

- Men det här är inte vetenskapligt belagt, poängterar Thorbjörn Laike.

Han tror att det är många olika faktorer förutom ljuset som ger upphov till vårkänslor. Den spirande grönskan, till exempel.

- Forskare har sett att vi mår bra av att vara ute i grönskan. Det är i naturen som vi känner oss mest hemma. Där skonas vi också från buller och ständiga synintryck från reklamskyltar.

I försök har man sett att det räcker med utsikt över en park för att patienter ska tillfriskna fortare och att blotta ljudet av porlande vatten kan sänka blodtrycket.

Thorbjörn Laike tycker att vi ska passa på och njuta av vårvädret så mycket vi kan. Även om vi sitter vid ett fönster och arbetar får vi bara i oss en bråkdel av det ljus vi får om vi går ut en mulen vårdag. Helst ska vi vara ute minst en timme om dagen. Och det räcker inte med att bunkra ljus under helgerna:

- Vi människor kan inte lagra ljus så vi behöver komma ut i dagsljuset varje dag för att må bra, säger han.

Material från
Allt om Vetenskap nr 5 2006

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter