Solsystemets sju största månar

Alla planeter i vårt solsystem, utom Merkurius och Venus, har minst en måne. Två, Ganymedes och Titan, är till och med större än Merkurius, den minsta planeten. Flest följeslagare, 67 stycken, har solsystemets gigant Jupiter. Jorden har en följeslagare, men det är inte så bara, för sett till storleken i förhållande till sin planet är månen solsystemets i särklass största måne. Och dessutom är det ju den enda utomjordiska värld som människan hittills satt sin fot på.

1. Ganymedes

Döpt efter: Trojanske prinsen Ganymedes som i den ­grekiska mytologin fördes bort av Zeus för att bli munskänk på gudarnas boning Olympen.

Radie: Cirka 2 634 km (0,413 gånger jordens)
Massa: 1,4819x1023 kg (0,025 gånger jordens)
Moderplanet: Jupiter
Yttemperatur: –163°C
Består av: Främst sten och fruset vatten
Förutsättningar för liv: Möjligen i det flytande hav som finns under isen.
Besökande sonder: Pioneer 10 (1973), Pioneer 11 (1974), Voyager 1 och 2 (1979), Galileo (1996-2000), New Horizons (2007), (Juno 2016-), Jupiter Icy Moons Explore (planerad uppskjutning 2022).
Upptäckt: 11 januari 1610 av Galileo Galilei eller möjligen några dagar tidigare av Simon Marius.

Ganymedes är visserligen solsystemets största måne, men bredvid den största planeten ser den minst sagt pluttig ut. Bild: Nasa/JPL/University of Arizona

Ganymedes är visserligen solsystemets största måne, men bredvid den största planeten ser den minst sagt pluttig ut. Bild: Nasa/JPL/University of Arizona

 

2. Titan

I januari 2005 tog sig Huygens-landaren igenom Titans täta atmosfär och landade säkert. Bild: ESA-­D. Ducros

I januari 2005 tog sig Huygens-landaren igenom Titans täta atmosfär och landade säkert. Bild: ESA-­D. Ducros

Döpt efter: Titanerna som var syskon till Kronos, den grekiska mytologins motsvarighet till romerske guden Saturnus.
Radie: 2 576 km (0,404 gånger jordens)
Massa: 1,3452 x 1023 kg (0,0225 gånger ­jordens)
Moderplanet: Saturnus
Yttemperatur: −179°C
Består av: Fruset vatten och berg. På ytan finns sjöar av flytande metan och etan.
Förutsättningar för liv: Inte som vi känner det, teorier finns om att exempelvis metanbaserade celler skulle kunna frodas.
Besökande sonder: Pioneer 11 (1979), Voyager 1 (1980), Voyager 2 (1981), Cassini-Huygens (2004-2017).
Upptäckt: 25 mars 1655 av Christiaan Huygens.

 

3. Callisto

Callistos yta är mycket ­gammal och visar ärren efter fyra miljarder års ­bombardemang. Bild: Nasa/JPL

Callistos yta är mycket ­gammal och visar ärren efter fyra miljarder års ­bombardemang. Bild: Nasa/JPL

Döpt efter: Nymfen Callisto som var guden Zeus ­älskarinna i den grekiska mytologin.
Radie: 2 410 km (0,378 gånger jordens)
Massa: 1,0759 x 1023 kg (0,018 gånger jordens)


Moderplanet: Jupiter
Yttemperatur: –139°C
Består av: Sten och fruset vatten. Mängder av ­nedslagskratrar täcker ytan.
Förutsättningar för liv: Skulle i så fall vara i det flytande hav som antas finnas under isen.
Besökande sonder: Pioneer 10 (1973), ­Pioneer 11 (1974), Voyager 1 (1979), ­Voyager 2 (1979), Galileo (1995-2003), Cassini (2000), New Horizons (2007), ­Jupiter Icy Moons Explore (planerad ­uppskjutning 2022).
Upptäckt: 7 januari 1610 av Galileo Galilei.

 

4. Io

Ett av många observerade vulkanutbrott på Io. Dessa orsakas av att tidvattenkrafterna från Jupiter och de närliggande månarna sliter i Io.  Bild: Nasa/JPL/University of Arizona

Ett av många observerade vulkanutbrott på Io. Dessa orsakas av att tidvattenkrafterna från Jupiter och de närliggande månarna sliter i Io. Bild: Nasa/JPL/University of Arizona

Döpt efter: Prästinnan Io i den grekiska mytologin. 
Radie: 1 821,3 km (0,286 gånger jordens)
Massa: 8,9319 × 1022 kg 
(0,015 gånger jordens)
Moderplanet: Jupiter
Yttemperatur: –262°C
Består av: I huvudsak av silikatbergarter och järn. Ytan omvandlas ständigt till följd av vulkanutbrott.
Förutsättningar för liv: Nej, för lite vatten med mera.
Besökande sonder: Pioneer 10 (1973), Pioneer 11 (1974),  
Voyager 1 (1979), Voyager 2 (1979), Galileo (1995-2002), New Horizons (2007), Juno (2016-), Jupiter Icy Moons Explore (planerad uppskjutning 2022).
Upptäckt: 8 januari 1610 av Galileo Galilei.
 

5. Månen

Buzz Aldrin var den andra människan att sätta sin fot på månen. Bild: Nasa

Buzz Aldrin var den andra människan att sätta sin fot på månen. Bild: Nasa

Radie: 1 738 km (0,273 gånger jordens)
Massa: 7,342×1022 kg (0,012300 gånger jordens)
Moderplanet: Jorden
Yttemperatur: –53°C vid ekvatorn
Består av: Har en kärna av järn och därutöver berg.
Förutsättningar för liv: Vatten­tillgången är knaper och atmosfären tunn, men det finns planer på att bygga baser på månen.
Besökande sonder: Otaliga, sovjetiska Luna-sonderna var först med att både flyga förbi, landa på månen och ta första bilden på dess baksida (1959) och gå i omlopp runt en annan himlakropp (1966). Amerikanska Apollo 8 (1968) var först att gå i omlopp med mänsklig besättning och Apollo 11 (1969)  gjorde den första lyckade månlandningen. Från 1990-talet har intresset för utforskande av månen tagit ordentlig fart igen.
Upptäckt: Redan de första livsformerna för över fyra miljarder år sedan märkte förmodligen av tidvattenkrafterna.
 

6. Europa

Döpt efter: Den feniciska prinsessan som enligt grekisk mytologi blev mamma till Kretas kung Minos.
Radie: 1 561 km (0,245 gånger jordens)
Massa: 4,799844 x1022 kg (0,008 gånger jordens)
Moderplanet: Jupiter
Yttemperatur: –170°C
Består av: Har troligen en kärna av järn/nickel som omges av silikatbergarter, över dessa finns flytande hav täckt av en tjock isskorpa.
Plymer av vatten­ånga sprutar ut över Europas yta från havet under isen. Bild: Nasa/Esa/K Retherford/SWRI

Plymer av vatten­ånga sprutar ut över Europas yta från havet under isen. Bild: Nasa/Esa/K Retherford/SWRI

Förutsättningar för liv: En av de utomjordiska världar som forskarna tror mest på vad gäller att hitta liv.
Besökande sonder: Pioneer 10 (1973), Pioneer 11 (1974), Voyager 1 och 2 (1979), Galileo (1995-2003), New Horizons (2007), Juno (2016-), Europa Clippet (planerad uppskjutning under 2020-talet), Jupiter Icy Moons Explore (planerad uppskjutning 2022).
Upptäckt: 7 januari 1610 av Galileo Galilei eller möjligen av Simon Marius som fick span på ­månen ungefär samtidigt.

 

7. Triton

Ihopsatta bilder från Voyager 2 visar hur Neptunus går upp över Tritons horisont. Bild: Nasa

Ihopsatta bilder från Voyager 2 visar hur Neptunus går upp över Tritons horisont. Bild: Nasa

Döpt efter: Den grekiske havsguden Triton
Radie: 1 353 km (0,2122 gånger jordens)
Massa: 2,147 × 1022 kg (0,00359 gånger ­jordens)
Moderplanet: Neptunus
Yttemperatur: –235,2°C
Består av: Kärna av sten och metall, en isig mantel och en skorpa av i huvudsak fruset vatten täckt av fruset kväve.
Förutsättningar för liv: Kanske, om det finns flytande vatten under isen.
Besökande sonder: Voyager 2 (1989)
Upptäckt: 10 oktober 1846 av William Lassell.
 
Fakta: 
Jorden och månaren
Jorden i samma skala som månarna.

Jorden i samma skala som månarna.

Material från
Allt om Vetenskap nr 6 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter