Hotet från rovdjur gör att gräshoppor stressäter.

Forskare vid Hebrew University i Jerusalem och vid Yale University i USA har upptäckt att gräshoppor som får se på spindlar, i ren stress ändrar sitt ätbeteende och sätter i sig större mängder kolhydratrik föda än gräshoppor som inte upplever något hot från rovdjur. Mönstret känns kanske igen hos oss människor där det inte är så ovanligt att stressade personer får sug efter sötsaker.

Men det finns faktiskt en miljöfara i gräshoppornas kolhydratfrossande, för inne i de små insekterna orsakar den tillfälliga kostomläggningen kemiska förändringar som resulterar i att de efter sin död bryts ner långsammare.

Kolhydratfrossandet gör nämligen att halten kväve blir lägre i deras kroppar, vilket leder till att mikroorganismerna som sköter nedbrytningen av döda växter och djur till ämnen som kan bli näringsämnen till nya växter, inte kan jobba lika effektivt.

Studierna gick helt enkelt till så att en grupp gräshoppor exponerades för spindlar. En annan grupp utsattes inte för några presumtiva hot. Det visade sig att de rädda gräshopporna hade mer kväve i sig än de andra när de dog.

Vid senare försök, både i laboratorium och i fält, testades hur jorden påverkades av dessa båda gruppers kvarlevor. Växtdelar lades på platserna där kropparna brutits ner och det visade sig att där de ostressade gräshopporna legat förmultnade växterna 62-200 procent snabbare än där de stressade legat.

Och vad kan vi då dra för lärdom av detta, menar forskarna? Jo, att varje kemisk förändring i miljön, hur liten den än kan tyckas vara, kan störa den naturliga nedbrytningsprocessen och på sikt påverka hela ekologin.