Bookmark and Share

Spindelrädda gräshoppor ger magra jordar

Hotet från rovdjur gör att gräshoppor stressäter.

Hotet från rovdjur gör att gräshoppor stressäter.

Forskare vid Hebrew University i Jerusalem och vid Yale University i USA har upptäckt att gräshoppor som får se på spindlar, i ren stress ändrar sitt ätbeteende och sätter i sig större mängder kolhydratrik föda än gräshoppor som inte upplever något hot från rovdjur. Mönstret känns kanske igen hos oss människor där det inte är så ovanligt att stressade personer får sug efter sötsaker.

Men det finns faktiskt en miljöfara i gräshoppornas kolhydratfrossande, för inne i de små insekterna orsakar den tillfälliga kostomläggningen kemiska förändringar som resulterar i att de efter sin död bryts ner långsammare.

Kolhydratfrossandet gör nämligen att halten kväve blir lägre i deras kroppar, vilket leder till att mikroorganismerna som sköter nedbrytningen av döda växter och djur till ämnen som kan bli näringsämnen till nya växter, inte kan jobba lika effektivt.

Studierna gick helt enkelt till så att en grupp gräshoppor exponerades för spindlar. En annan grupp utsattes inte för några presumtiva hot. Det visade sig att de rädda gräshopporna hade mer kväve i sig än de andra när de dog.

Vid senare försök, både i laboratorium och i fält, testades hur jorden påverkades av dessa båda gruppers kvarlevor. Växtdelar lades på platserna där kropparna brutits ner och det visade sig att där de ostressade gräshopporna legat förmultnade växterna 62-200 procent snabbare än där de stressade legat.

Och vad kan vi då dra för lärdom av detta, menar forskarna? Jo, att varje kemisk förändring i miljön, hur liten den än kan tyckas vara, kan störa den naturliga nedbrytningsprocessen och på sikt påverka hela ekologin.

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Smart guppy får färre barn

Det kan vara kostsamt att ha många hjärnceller. Forskare vid Evolutionsbiologiskt centrum på Uppsala universitet har upptäckt att guppyfiskar som utvecklat större hjärnor har mindre magar och i genomsnitt föder ett yngel mindre per kull. Mage och hjärna är mycket kostsamma organ och när...

Knölvalar lär varandra nya jaktmetoder

Knölvalar är berömda för sin sång och det är känt att de lär sig hur det ska låta av varandra. Nu är det också belagt att de kan plocka upp nya jaktmetoder från kompisar. I början av 1980-talet kollapsade sillbeståndet utanför New Englands kust i USA. Eftersom sill var valarnas...

Vårkänslor i djurriket

Den efterlängtade våren är här. Det märks även i djurriket. Vårkänslorna spirar för fullt hos de utrotningshotade grönfläckiga paddorna i Skåne. Vi hoppas på många yngel!  

Voff eller yl

Den ena kan vara tam som ett lamm, den andra äter lamm och är snudd på omöjlig att tämja. Hundar och vargar är genetiskt lika men väldigt olika till sin karaktär.Det kan förklaras av deras allra tidigaste utveckling, visar forskning av evolutionsbiologen Kathryn Lord vid University of...

Rädd som en höna

Det verkar ganska så osannolikt, men stora tamhöns kan bli livrädda för små fjärilar som exempelvis påfågelöga.När fjärilen vid en attack från hönsen slår upp sina vingar med ögonfläckar på, får de hönsen att avge ett särskilt larmläte som annars är reserverat för rovdjur...

3 100 000 000

Januaristormarna Gudrun och Per fällde enorma mängder skog där de drog fram under 2005 och 2007. Bara Gudrun drog ner cirka 75 miljoner skogskubikmeter, eller ungefär 250 miljoner träd. Per fällde 16 miljoner skogskubikmeter. Sedan dess har landets virkesförråd ökat och är nu uppe på...

Kärlekskrankas hjärtan håller takten

”Mitt hjärta slår för dig”, brukar det heta när det kommer till kärlek. Nu har forskare vid University of California visat att det också är så, rent fysiskt: kärlekspars hjärtan slår för varandra. Eller i alla fall i samma takt.Forskarna lät ett antal kärlekspar sitta en bit...

Fåglarnas stamsnurra

Nu har världens alla levande fågelarter för första gången blivit med ett gemensamt stamträd. Stamträdet har formen av en snurra och visar hur det evolutionära släktskapet ser ut för alla dagens levande fåglar sedan begynnelsen på dinosauriernas tid. Snurran har gjorts möjlig genom den...

Smart goja

Forskare vid universitetet i Wien har upptäckt att den lilla tanimbarkakaduan, Cacatua goffini, kan tillverka och använda sig av verktyg.Något förvånande eftersom den till skillnad från exempelvis kråkfåglar, som är bra på att göra verktyg genom att de ständigt använder näbben för...

Parningsovillig drottning

De flesta djurarter föder ungar under en begränsad tid av sitt liv och går sedan in i nästa livsfas. Dock inte drottningen hos den röda samlarmyran, Pogonomyrmex barbatus, visar en amerikansk studie. Hon parar sig en gång och lagrar sedan sperman i en särskild säck, där den hålls vid liv...

Sidor