Storspionen Sidney Reilly

- agenten som skulle mörda Lenin

Med våghalsiga operationer i Manchuriet, Tyskland och bolsjevikernas Ryssland - ibland som dubbelagent - har den brittiske hemlige agenten Sidney Reilly blivit känd som ”Ace of Spies” och den första superspionen. En spion som konspirerade för att mörda Vladimir Lenin.

Ian Flemings spionhjälte James Bond, agent 007 med rätt att döda, var inspirerad av bland andra Sidney Reilly. Här är Bond i Timothy Daltons tappning, i en reklamaffisch för filmen Licence to Kill (Tid för hämnd). Bild: IBL

Ian Flemings spionhjälte James Bond, agent 007 med rätt att döda, var inspirerad av bland andra Sidney Reilly. Här är Bond i Timothy Daltons tappning, i en reklamaffisch för filmen Licence to Kill (Tid för hämnd). Bild: IBL

När författaren Ian Fleming år 1953 skapade sin spionhjälte James Bond, agent 007 med rätt att döda, var en av inspirationskällorna Sidney Reilly. Om än inte klassiskt stilig som James Bond var Reilly på många sätt sin fiktiva efterföljares tvilling. En obotlig kvinnokarl, med flera fruar (samtidigt) och en lång rad älskarinnor, en tvångsmässig spelare och en man med smak för livets goda. Intelligent, charmig och karismatisk. Men också en kallt beräknande, egennyttig och hotfull man som inte drog sig för att döda.

Det hör till sakens natur att en hemlig agent ska vara just hemlighetsfull. Och Sidney Reilly, av historiker ofta ansedd som 1900-talets första superspion, gjorde verkligen skäl för epitetet. Det går inte ens med säkerhet att fastställa hans rätta identitet.

Spred rökridåer

Om Reilly på sant James Bond-manér hade presenterat sig med orden ”Mitt namn är Reilly, Sidney Reilly” skulle det vara en sanning med modifikation. Han tog visserligen namnet Sidney George Reilly år 1898 men när han föddes runt år 1873 eller 1874, någonstans i det ryska tsardömet, troligen i närheten av Odessa i dagens Ukraina, var det som Sigmund Rosenblum (eller Rozenblum), Grigorij Rosenblum eller möjligen Salomon Rosenblum.

En av anledningarna till att historiker och biografiskrivare har haft svårt att enas om Sidney Reillys ursprung är att han själv spred ut motstridiga uppgifter om sin härkomst. Ibland hävdade han att han var son till en irländsk fiskare, stundom att hans föräldrar var ryska aristokrater, andra gånger att han kom från en välbärgad land­ägarfamilj i Polen.

Det har spekulerats i om huvudorsaken till att Reilly, som spion i Ryssland för utländsk makts räkning, spred ut dessa rökridåer för att skydda sin familj. Historikern och den före detta underrättelsetjänstexperten Andrew Cook som har skrivit biografin Ace of Spies: The True Story of Sidney Reilly hävdar emellertid att Reilly, i ett antisemitiskt Europa, till varje pris ville dölja det faktum att han var jude.

Flykten från Ryssland

Sidney Reillys berömmelse för eftervärlden, som den kanske främsta spionen världen någonsin skådat, kan till stor del tillskrivas vännen Sir Robert Bruce Lockhart, brittisk diplomat och journalist. Han spred redan medan Reilly levde berättelserna om dennes våghalsiga uppdrag och år 1931 publicerade han tillsammans med Reillys (tredje) änka Pepita en bok om superspionens äventyr. Lockhart var också en av personerna bakom att Reillys Adventures of a British Master Spy blev följetong i London Evening Standard.

Sidney Reilly (cirka 1873-1925)  - 1900-talets första superspion.

Sidney Reilly (cirka 1873-1925) - 1900-talets första superspion.

Lockharts överdrivna och ibland rent av oriktiga uppgifter om Reillys eskapader tillsammans med dennes egna motstridiga uppgifter om sitt liv, gör det svårt för historiker att reda ut vad som är sant och vad som är falskt rörande Reillys levnad. Som exempel kan nämnas Sidney Reillys berättelse om hur han flydde det ryska kejsardömet och hamnade i England där han först inledde sin bana som spion.

Hjälte eller rånmördare?

Enligt den version han berättade för Lockhart hade Reilly år 1892, efter att en tid ha suttit arresterad hos rysk säkerhetspolis för sitt engagemang i en revolutionär rörelse, fejkat sin egen död och lämnat Odessa som fripassagerare ombord på ett brittiskt fartyg på väg mot Sydamerika. I Brasilien ska sedan Reilly under namnet Pedro försörjt sig på olika ströjobb innan han som kock för en brittisk underrättelseexpedition på egen hand räddade hela sällskapet från attackerande infödingar. Som tack för hjälpen ska han ha belönats med 1 500 pund, ett brittiskt pass och en betald resa till England dit han under namnet Sigmund Rosenblum anlände i slutet av år 1895.

Enligt historikern Andrew Cook, som i sitt arbete med sin biografi över Sidney Reilly studerat en lång rad tidigare hemlighetsstämplade och opublicerade dokument, talar dock det mesta för att Reillys brasilianska äventyr är ett rent falsarium. Istället menar Cook att Reillys ankomst till London i december 1895 gick via Frankrike varifrån han flytt med en betydande summa pengar. Dessa ska han ha kommit över under ett väpnat rån som slutade med att ett av rånoffren senare dog av sina skador. En betydligt mindre heroisk berättelse än den Sidney Reilly själv lät göra gällande.

Brittisk spion

Väl i England försörjde sig Sidney Reilly (ännu Sigmund Rosenblum) genom att sälja patentbelagda mirakelmediciner och kom på så vis i kontakt med en välbärgad men sjuklig präst vid namn Hugh Thomas. Thomas förlitade sig på Reillys medikamenter för sin kroniska njurinflammation och på så vis träffade Reilly Thomas betydligt yngre fru, den 24-åriga Margaret Thomas. Sidney Reilly och Margaret inledde snart ett förhållande bakom den sjuklige prästens rygg. När han hastigt och under mystiska omständigheter avled, bara en vecka efter att ha upprättat ett testamente där han lämnade alla sina tillgångar till sin unga hustru, stod det Sidney Reilly och Margaret Thomas fritt att fem månader senare, den 22 augusti 1898, gifta sig.
Vid sidan av sitt arbete som apotekare hade Sidney Reilly under de första åren i London kommit i kontakt med den brittiska underrättelsetjänsten. På grund av sina stora språkkunskaper och ett väletablerat nätverk bland ryska och polska emigranter värvades Reilly av William Melville, poliskommissarie för underrättelsetjänsten inom Scotland Yard, till att bli betald informatör om vad som försiggick i ryska emigrantkretsar.

Vladimir Ilitj Lenin håller tal på Röda torget i Moskva under den turbulenta tid som följde oktoberrevolutionen. För Sidney Reilly var bolsjevikledaren en given måltavla. Bild: IBL

Vladimir Ilitj Lenin håller tal på Röda torget i Moskva under den turbulenta tid som följde oktoberrevolutionen. För Sidney Reilly var bolsjevikledaren en given måltavla. Bild: IBL

Genom att uppvakta journalister, myndighetspersoner och mer ljusskygga karaktärer i de spelhålor, krogar och andra skumma nöjesetablissemang Reilly besökte fick han reda på värdefull information som han sålde vidare till sin arbetsgivare. Det innebar inte bara att Reilly kunde dryga ut sin inkomst från sin apotekarverksamhet utan också att han fick sin första träning som hemlig agent inför sin kommande yrkesbana.

I Melville hade han dessutom fått en mäktig vän som efter Reillys bröllop med Margaret Thomas försåg honom med en ny identitet och officiella papper som styrkte denna. Därmed övergav Sigmund Rosenblum för gott sin rysk­judiska bakgrund och blev irländaren Sidney Reilly.

Tack vare Reillys stöld av hemliga ryska dokument kunde den japanska flottan navigera sig fram genom minfälten och genomföra en överraskningsattack mot Port Arthur 8-9 februari 1904. Illustration från Le Petit Parisien. Bild: IBL

Tack vare Reillys stöld av hemliga ryska dokument kunde den japanska flottan navigera sig fram genom minfälten och genomföra en överraskningsattack mot Port Arthur 8-9 februari 1904. Illustration från Le Petit Parisien. Bild: IBL

Stadd vid god kassa efter giftermålet med Margaret och med en ny identitet stod det Sidney Reilly fritt att i juni 1899 återvända till Ryssland. Och han gjorde det som brittisk spion.

Spioneri mot Ryssland

Under sin långa karriär som hemlig agent tros Sidney Reilly ha spionerat för minst fyra nationers räkning men det var hos den brittiska staten hans främsta lojalitet låg. Många gånger var föremålet för hans spion­verksamhet Ryssland, Reillys första hemland. Det var dit hans allra första internationella uppdrag förde honom då han via Sankt Petersburg reste till Kaukasus för att rekognosera områdets oljefält för den brittiska statens räkning. Också Reillys andra större spionuppdrag var riktat mot Ryssland när han som brittisk-japansk dubbelagent, strax före det rysk-japanska krigets utbrott, stationerades i den strategiskt viktiga hamnstaden Port Arthur i det av Japan och Ryssland omstridda Manchuriet. Hans mest betydelsefulla operation i Port Arthur ska ha varit att stjäla dokument och ritningar över de ryska försvarsplanerna för hamnen, något som tillät den japanska flottan att navigera genom de ryska minfälten och genomföra en överraskningsattack mot Port Arthur natten mellan den 8 och 9 februari 1904.

Stal tyska vapenritningar

I juni 1904 var Reilly tillbaka i Europa för att i Paris möta sin uppdragsgivare William Melville som informerade Reilly om en ny förestående operation. Det är dock oklart i vilken utsträckning Reilly var inblandad i den händelse som blivit känd som D’Arcy-affären – en operation för att utöva påtryckningar på olje­kungen William Knox D’Arcy att sälja sina oljeutvinningsrätter i Iran till den brittiska staten istället för till den franska de Rothschild-familjen. Vissa historiker hävdar att Reillys insatser i affären var betydande, andra att han knappast var inblandad alls.

Sir Robert Bruce Lockhart spred berättelserna om Reillys äventyrliga agentuppdrag.

Sir Robert Bruce Lockhart spred berättelserna om Reillys äventyrliga agentuppdrag.

Under åren fram till första världskrigets utbrott bedrev Sidney Reilly underrättelsetjänstverksamhet för den brittiska staten, från år 1909 anställd av den nybildade brittiska underrättelsetjänsten Secret Service Bureau (från omkring år 1920 känt som Secret Intelligence Service SIS), i Tyskland där han bland annat stal tyska vapenritningar. Under världskriget var Reilly under en tid bosatt i USA varifrån han med stor framgång och betydande vinst sålde krigsmaterial till Tyskland och till den ryska armén.

Attentatsförsök mot Lenin

Men mest berömd är Sidney Reilly för att tillsammans med vännen och diplomaten Sir Robert Bruce Lockhart ha planerat en våghalsig kupp för att lönnmörda Vladimir Lenin och störta den nybildade ryska bolsjevikregeringen.

Våren 1918, medan det första världskriget fortfarande pågick, reste Reilly tillsammans med Lockhart till Ryssland för ett hemligt möte med Boris Savinkov, ledare för den kontrarevolutionära gruppen UDFF, tillika före detta vice krigsminister i den kortlivade provisoriska regering som inrättats efter tsardömets fall. Reillys och Lockharts uppgift var att sammanföra UDFF med andra anti-bolsjevikgrupper och förse dem med brittiska medel samt att upprätta förbindelser med franska och amerikanska underrättelseagenter. En viktig hörnpelare i sammansvärjningen blev missnöjda medlemmar ur det lettiska gevärsregementet, vilket fungerade som bolsjevikernas livvaktsstyrka och ansvarade för säkerheten i Kreml. Flera av de lettiska regementsledarna värvades till de sammansvurnas sida och kuppen såg ut att ha goda möjligheter att lyckas.

Mordförsöket mot Lenin den 30 augusti 1918. Anarkisten Fanny Kaplan greps och avrättades för dådet. Den våg av arresteringar som följde gjorde att Reillys mordplaner mot Lenin gick om intet. Bild: IBL

Mordförsöket mot Lenin den 30 augusti 1918. Anarkisten Fanny Kaplan greps och avrättades för dådet. Den våg av arresteringar som följde gjorde att Reillys mordplaner mot Lenin gick om intet. Bild: IBL

Den röda terrorn

Attentatet planerades äga rum den första veckan i september men innan dess inträffade två händelser som fick bolsjevikernas säkerhetstjänst och hemliga polis Tjekan att agera. Den 30 augusti sköt en militärkadett ihjäl Moisej Uritskij, chefen för Tjekan i Petrograd (Sankt Petersburg), och samma dag sköts och skadades Lenin allvarligt i ett mordförsök av anarkisten och socialrevolutionären Fanny Kaplan. Dessa attentat blev startskottet för Tjekans ”röda terror” och tusentals politiska motståndare greps och avrättades under de kommande åren. Flera av dem som greps av Tjekan i den första vågen av arresteringar var inblandade i Reillys och Lockharts sammansvärjning. Det innebar att kupplanerna avslöjades och Reilly, som identifierades som de sammansvurnas ledare, tvingades fly för livet.

Med hjälp av falska dokument kunde han ta sig från Tallinn vidare till Helsingfors och Stockholm till säkerheten i London. Kort efter återkomsten till London den 8 november kunde Reilly i ryska tidningar läsa att såväl han själv som Lockhart i sin frånvaro dömts till döden för kuppförsöket. Om de någonsin skulle återvända till sovjetisk mark skulle straffet träda i kraft med omedelbar verkan.

I tv-serien Reilly - Ace of Spies från 1983 spelades Sidney Reilly av Sam Neill. Bild: IBL

I tv-serien Reilly - Ace of Spies från 1983 spelades Sidney Reilly av Sam Neill. Bild: IBL

Avrättad i Sovjetunionen

Det överhängande dödshotet tycktes inte bekymra Reilly som fortsatte att verka som hemlig agent i det sovjetiska Ryssland (från år 1922 Sovjet-unionen), och på andra sätt arbeta, såväl för SIS räkning som på eget initiativ för att störta bolsjevikerna. Men i september år 1925 tog hans tur slut. Agenter från säkerhetspolisen OGPU (Tjekans efterföljare) lurade Reilly i en fälla när de under förespeglingen att de representerade en antikommunistisk organisation bjöd in den brittiske spionen till ett möte i Sovjetunionen.

När Reilly skulle lämna Moskva efter mötet slog fällan igen. Han greps och fördes till OGPU-högkvarteret där han fängslades som fånge nummer 73. Efter långa förhör där Reilly vägrade lämna några viktigare uppgifter hade ryssarna inte längre någon nytta av honom och den 5 november arkebuserades han i en skog utanför staden. Sidney Reilly var död, men legenderna om Ace of Spies kom att leva vidare och göra honom till en av tidernas mest berömda spioner.

Material från
AoV Tema Historia nr 9 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter