Sveriges äldsta ansikten

Förr var detta en sandstrand där säljägarna bodde. Mörka fläckar avslöjar kokgropar, härdar och avfallsgropar. Det finns även tydliga spår efter hyddor och gravar. Bild: Arkeologerna

Förr var detta en sandstrand där säljägarna bodde. Mörka fläckar avslöjar kokgropar, härdar och avfallsgropar. Det finns även tydliga spår efter hyddor och gravar. Bild: Arkeologerna

Vid utgrävningen av en stenåldersboplats i Åkersberga norr om Stockholm har arkeologerna hittat några av Sveriges äldsta avbildningar av människor. De 4 500 år gamla lerfigurerna utgör den största samlingen av sådana avbildningar som påträffats i landet. Förutom de tio människoliknande har också ett 20-tal djurliknande figurer grävts fram. Fynden är typiska för vad som benämns den gropkeramiska kulturen (3500–2300 f.Kr). Liknande konstföremål har även hittats i Finland och Ryssland. Exakt vilken funktion de fyllt är okänt, men de kan vara kopplade till jaktmagi.
En stilig herre i lera med välkammat skägg och fin frisyr. Bild: Arkeologerna

En stilig herre i lera med välkammat skägg och fin frisyr. Bild: Arkeologerna

Ett långt böljande hårsvall. Ränderna på ryggen efterliknar troligen kläderna.  Bild: Arkeologerna

Ett långt böljande hårsvall. Ränderna på ryggen efterliknar troligen kläderna. Bild: Arkeologerna


Utgrävningsplatsen var under stenåldern en ö i ytterskärgården och här levde människor i hyddor och livnärde sig på säljakt och fiske. Matlagning, verktygstillverkning och umgänge skedde på stranden. Mängder av föremål som vittnar om dessa aktiviteter har hittats, såsom pilspetsar, mejslar, malstenar och sänken till fiskenät.
Manshuvud, något bakåtlutat med ett välvårdat skägg som skulle passa vilken nutida hipster som helst. Eventuellt är prickarna på bröstet en del av hans kläder. Bild: Arkeologerna

Manshuvud, något bakåtlutat med ett välvårdat skägg som skulle passa vilken nutida hipster som helst. Eventuellt är prickarna på bröstet en del av hans kläder. Bild: Arkeologerna

Trots att platsen är belägen i en skogsbacke nära ett villa­­område är den mycket välbevarad, vilket gör den unik i ­Skandinavien.

En kvinnofigur, kanske med drag av en säl. ­Prickarna i klädedräkten kan föreställa pärlor gjorda av sältänder.  Bild: Arkeologerna

En kvinnofigur, kanske med drag av en säl. ­Prickarna i klädedräkten kan föreställa pärlor gjorda av sältänder. Bild: Arkeologerna

Fakta: 
Den gropkeramiska kulturen
Den största keramikskärvan som hittades vid utgrävningarna i Åkersberga är dekorerad med de för den gropkeramiska kulturen så karakteristiska groparna. Bild: Arkelogerna

Den största keramikskärvan som hittades vid utgrävningarna i Åkersberga är dekorerad med de för den gropkeramiska kulturen så karakteristiska groparna. Bild: Arkelogerna

Den gropkeramiska kulturen (3500-2300 f.Kr) uppträdde vid en tid under yngre stenåldern när folk till viss del övergav jordbruk för att till största delen leva som jägare/samlare av vad havet ger. Förändringen började i östra Sverige och spred sig sedan väster- och söderut. Dna-studier som gjorts på kvarlevor från människor från tiden tyder på att de kan ha hört till ett annat folk än de fasta jordbrukarna, den så kallade trattbägarkulturen.
Den gropkeramiska kulturen har fått sitt namn efter de gropar, gjorda med en pinne eller liknande, som pryder deras keramikkärl. Dekoren var inte bara för ögat utan förhindrade förmodligen att godset sprack när det brändes.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter