1. Du kan dö av hjärtesorg
SANT: Ett brustet hjärta fick en helt ny innebörd när japanska läkare 1990 upptäckte att hjärtat ändrar form hos vissa människor med hjärtesorg.
Sedan dess har forskningen visat att hjärtat hos en del människor nästan förlamas av sorg om det exempelvis mister en partner.
Krossat hjärta-syndrom uppstår när kroppen reagerar på en traumatisk händelse genom att frigöra stresshormoner i blodet.
Hormonerna får hjärtat att slå snabbare och blodkärl i hela kroppen att dra ihop sig.
När blodkärlen runt hjärtat drar ihop sig transporterar det mindre syre till hjärtat än vad de brukar och det utlöser en kraftig smärta i bröstet. Tillståndet går oftast över efter en vecka.
2. Vin är bra för hjärtat
FALSKT: Rödvins rykte är dessvärre lite för bra för att vara sant. Myten uppstod när forskare upptäckte att fransmän drack mängder av rödvin och åt fet mat, men sällan fick hjärt-kärlsjukdomar.
I rödvinet hittade forskarna ämnet resveratrol, en antioxidant som även finns i exempelvis vindruvor, choklad och hallon. Ämnet visade sig skydda något mot hjärt-kärlsjukdomar i försök på möss.
Det visade sig dock senare att mössen hade fått en mängd av den aktuella substansen som var mer än 1 000 gånger större än den som finns i ett glas rödvin.
Vi skulle således behöva hälla i oss 1 000 glas rödvin varje dag för att uppnå den skyddande effekten.
3. Ditt förälskade hjärta slår snabbare
SANT: En femtedels sekund. Så fort går det att bli förälskad.
Tillståndet uppstår i hjärnan där en kemisk kortslutning påverkar hela vår kropp så att det kittlar i magen och slår hårt i bröstet när vi ser vår älskade.
Hjärnan kommunicerar med kroppen via elektriska signaler som går genom nervceller till olika delar av kroppen.
Den förälskade hjärnan skickar ut signaler till de så kallade binjurarna så att de i sin tur skickar ut adrenalin i blodet.
I hjärtat binder sig adrenalinet till speciella receptorer så att hjärtat inte bara slår snabbare utan också hårdare (med mer kraft) än tidigare.
4. Idrottare har större hjärta
SANT: Hjärtat är en muskel som växer om den får arbeta hårt.
När en idrottare befinner sig på träningsläger belastas kroppens muskler och behöver extra syre som de får genom blod från hjärtat.
Toppidrottares hjärta behöver alltså pumpa bättre och snabbare än tidigare och därför växer hjärtats muskelvägg för att kunna följa kroppens nya behov.
5. Hjärtat sitter alltid på vänster sida
FALSKT: Då och då dyker det upp patienter på akuten som får läkare att ifrågasätta allt de har lärt sig.
En av dessa patienter var en 22-årig nigeriansk man som hade mystiska smärtor i den vänstra delen av magen.
Om hans smärtor hade uppkommit på den högra sidan hade läkarna inte tvekat en sekund för att behandla honom för blindtarmsinflammation.
Först efter flera år av fruktansvärda smärtor gick det upp för läkarna att mannens samtliga invärtes organ var omvänt placerade.
Mannen hade den sällsynta diagnosen situs inversus. Tillståndet är inte farligt – faktum är att många av oss bär på de gener som kan leda till att våra barn kan få inverterade inre organ. Cirka en person av 10 000 föds med tillståndet.
En annan sjukdom som drabbar hjärtats placering är ett syndrom som kallas Pentalogy of Cantrell. Då föds barn med inälvor som inte är gömda bakom revbenen.
I videon här kan du se en åttaårig flicka som drabbats av Pentalogy of Cantrell, vars hjärta bara skyddas av ett tunt lager hud.
6. Ett hjärta som slutar slå återupplivas med en stöt
FALSKT: Stöten från en hjärtstartare (defibrillator) är så stark att den får en livlös kropp att rycka till.
Maskinens elektricitet får dock bara liv i en patient vars hjärta redan har en viss elektrisk aktivitet och som således alltså inte helt har upphört att slå.
Hjärtats slag drivs av elektriska impulser som rör sig genom organets miljontals muskelceller och får dem att dra ihop sig.
Impulserna börjar i en liten knut i hjärtat och sprider sig därifrån. Om knuten mister rytmen kan en stark stöt ibland nollställa cellerna så att de återfinner sin rytm igen.