Tio saker du inte visste om djur

1.
Liksom alla hjortdjur byter älgtjuren horn varje år. Älgtjuren tappar vanligtvis hornen i början av året, januari eller februari och tidigt på våren börjar de nya hornen växa. Och älgtjurens horn växer snabbt. Hornen kan växa upp till 19 millimeter per dygn. Och räcker inte stora horn för att avskräcka eventuell fara, kan faktiskt älgen sätta av i en hastighet på 60 kilometer i timmen.

Stort musöra (Myotis myotis) är en av Europas största fladdermusarter.

Stort musöra (Myotis myotis) är en av Europas största fladdermusarter.

2.
Fladdermusen är hittills det enda däggdjur man känner till med supersnabba muskler. Det är muskler som hjälper till att skicka iväg ljudvågorna som lokaliserar fladdermusens byte. Det har visat sig att den här muskeln jobbar 20 gånger snabbare än människans snabbaste muskler – de som styr ögonrörelserna. När fladdermusen närmar sig sitt byte och behöver exakt lokalisering, kan muskeln dra ihop sig ungefär 190 gånger per sekund. 

En giraffhanne kan väga upp emot två ton, har en tunga på 45 centimeter och kan springa så fort som  56 kilometer i timmen på kortare sträckor.

En giraffhanne kan väga upp emot två ton, har en tunga på 45 centimeter och kan springa så fort som 56 kilometer i timmen på kortare sträckor.

3.
Giraffen är världens högsta djur och kan bli upp emot 5,5 meter hög. På grund av sin längd behöver giraffen ett extra starkt hjärta, som kan pumpa runt blodet. Giraffens hjärta väger cirka tolv kilo och kan pumpa runt 60 liter blod per minut.

En svartbrynad albatross (Thalassarche melanophris). Albatrossen tillbringar största tiden av sitt liv ute till havs och tar sig bara in till land när det är dags att häcka.

En svartbrynad albatross (Thalassarche melanophris). Albatrossen tillbringar största tiden av sitt liv ute till havs och tar sig bara in till land när det är dags att häcka.

4.
Vandringsalbatrossen kan ha ett vingspann på 350 centimeter och ingen annan fågel har så stort vingspann. Albatrossen har ett ovanligt bra luktsinne, och de rörformiga näsöppningarna på var sida av näbben är också inblandade i fågelns förmåga att kunna dricka havsvatten. Albatrossen har nämligen en körtel i slutet av detta rör, bakom pannan, som drar ut saltet ur vattnet fågeln dricker. Saltet rinner sedan ut via dessa öppningar på näbben. 

En åtta dagar gammal silkesmask.

En åtta dagar gammal silkesmask.

5.
Silkesfjärilen, som är en mal, har odlats i Kina i omkring 5000 år för sin silkestråd. Larven spinner sin kokong av en tråd av råsilke och tråden kan vara upp till 900 meter lång. För att larven inte ska äta upp kokongen för att ta sig ut, lägger man kokongen i kokande vatten varmed larven dör och tråden kan lindas upp.

Kina står för cirka 70 procent av världens silkesproduktion och år 2009 producerades 84 000 ton silke, vilket var rekordlågt.

En stjärnmullvad har betydligt bättre luktsinne än människan. Men frågan är om nosen verkligen är snyggare än en näsa?

En stjärnmullvad har betydligt bättre luktsinne än människan. Men frågan är om nosen verkligen är snyggare än en näsa?

6.
Stjärnmullvaden (Condylura cristata) är lätt att känna igen med sin tentakelförsedda nos. Mullvaden är helt blind och förlitar sig uteslutande på luktsinnet. De 22 tentaklerna är försedda med sammanlagt 25 000 receptorer och luktsinnet är cirka 100 000 gånger starkare än människans. Stjärnmullvaden har dessutom förmågan att känna lukter under vatten. De andas ut luftbubblor mot föremålet de vill ”lukta av” och andas sedan in luftbubblorna igen för att känna lukten.

Den lilla, lilla hjorten håller sig till låg vegetation och kan kila emellan träd och buskar där stora rovdjur inte kommer fram.

Den lilla, lilla hjorten håller sig till låg vegetation och kan kila emellan träd och buskar där stora rovdjur inte kommer fram.

7.
En hjort som både skäller och klättrar i träd tillhör inte det vanliga. Den sydliga puduhjorten (Pudu puda) lever i Andernas bergsskogar ända upp till 1 700 meter över havet. När pudun känner sig hotad skäller den först och springer sedan sicksack iväg från faran. Då pudun endast är mellan 25 och 40 centimeter hög, håller den till i låg vegetation och gör sina egna gångar. Pudun har bra balans och klarar av att klättra i träd så länge de inte är alltför höga.

En slaguggla på sin holk. Kanske är det ägg i holken som ska vaktas.

En slaguggla på sin holk. Kanske är det ägg i holken som ska vaktas.

8.
Slagugglan (Strix uralensis), som för övrigt är Hälsinglands landskapsfågel, är inte så beskedlig som den ser ut. Honan är riktigt aggressiv under häckningsperioden och anfaller dem som kommer nära boet. Det gäller även människor. Ugglehonan slår hårt med vingarna som kan mäta dryga 120 centimeter från vingspets till vingspets.

Titanbocken lever i regn­skogarna i norra Sydamerika.

Titanbocken lever i regn­skogarna i norra Sydamerika.

9.
Titanbocken (Titanus giganteus) tillhör familjen långhorningar och är en av världens största insekter. Den kan bli upp emot 20 centimeter lång, exklusive antennerna. Den försvarar sig med sina vassa, starka käkar som sägs kunna knäcka en blyertspenna. Den vuxna titanbocken äter överhuvudtaget­ inte alls, utan tillbringar tiden med att flyga runt för att hitta en partner. Man vet väldigt lite om titanbocken och hittills har man aldrig hittat några av dess larver, men troligtvis lever den inuti trä och kan ta flera år på sig innan den lämnar puppan.

10.
De första djuren i rymden var – tro’t eller ej – bananflugor. Redan 1946 sände Amerika upp bananflugor i V2-raketer. Bananflugan är även bra på att flyga själv. 220 vingslag per minut är inte att förakta.

Material från
Allt om Vetenskap nr 3 - 2012

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter