Tio saker du inte visste om muskler

1.

Hos en normalviktig människa utgörs ungefär 40 procent av kroppsvikten av muskler. Det finns drygt 600 skelettmuskler i kroppen och de  muskler som jobbar allra mest är ögonmusklerna, som gör omkring 100 000 rörelser per dag.

2.

En annan slags muskulatur är den glatta som inte kan styras av viljan utan styrs av det autonoma nervsystemet. Den här muskulaturen är långsam men uthållig och finns bland annat i tarmkanalen och i blodkärlens väggar.
Den tredje muskulaturen är hjärtmuskulaturen, som är både snabb och uthållig. Även hjärtmusklerna styrs av det autonoma nervsystemet.

3.

Skelettmusklerna utgör de största muskelgrupperna i kroppen och är snabba, men inte så uthålliga.

Skelettmusklerna utgör de största muskelgrupperna i kroppen och är snabba, men inte så uthålliga.

Skelettmuskulaturen är en av de tre olika slags muskelvävnad som finns i kroppen. Som namnet antyder fäster den här muskulaturen i skelettet eller i bindväv och den kan styras av viljan. Skelettmuskulaturen är den muskelvävnad som bygger upp de stora musklerna i kroppen och de är snabba men inte så uthålliga.

4.

Alla skelettmuskelceller bildas när fostret ligger i livmodern. Sedan, efter födseln, växer muskelcellerna i storlek i takt med att människan växer, men det bildas inga nya.

5.

Den muskel vi har mest kontroll över är tungan. Det är för övrigt den enda muskel som bara är fäst i en ände.

6.

Bilden visar den då 79-årige Ray Moon, som vid 75 års ålder började styrketräna. Det är aldrig för sent att börja bygga upp sina muskler.

Bilden visar den då 79-årige Ray Moon, som vid 75 års ålder började styrketräna. Det är aldrig för sent att börja bygga upp sina muskler.

Med åldern minskar muskelmassan. Efter 70 års ålder har man förlorat cirka 40 procent av sin muskelmassa och benmusklerna är oftast de första musklerna som blir svaga. Det här beror på att nervceller dör med åldern och en enda nervcell kan vara ihopkopplad med runt 500 muskelceller. När den nervcellen dör, får de 500 muskelcellerna inga styrsignaler och fungerar alltså inte. 

7.

Muskel kommer av det latinska ordet musculus, som betyder liten mus. Det är musklernas samspel som håller upp hela vår kropp, som gör så att vi kan röra oss smidigt, visa känslouttryck som att le, rynka pannan eller höja på ögonbrynen.

8.

Kappmuskeln, eller trapezius, är den muskel som vid stor utveckling ger den karakteristiska ”tjurnacken”. Brottare kan ha nytta av en stark trapezius, men det är inte många andra som väljer att specifikt bygga eller stärka muskeln. Kappmuskeln är väldigt stark i sig själv, den håller axeln i rätt position, vrider huvudet och böjer nacken bakåt och den fungerar ju även som galge åt kläderna vi bär.

9.

Handens rörelser styrs av ett område i hjärnan lika stort som det som styr all muskulatur i såväl bröstkorg, rygg som buk.

Handens rörelser styrs av ett område i hjärnan lika stort som det som styr all muskulatur i såväl bröstkorg, rygg som buk.

Enbart tummens rörelser styrs av fyra olika muskler i handen medan lillfingrets rörelser styrs av tre olika muskler. Området i hjärnbarken som styr handens rörelser, är lika stort som det område som styr musklerna i bröstkorgen, ryggen och buken.

10.

En av kroppens två största muskler är den fyrhövdade lårmuskel, som består av fyra muskler: inre, mellersta och yttre breda lårmuskeln samt den raka lårmuskeln. Den andra muskeln är gluteus maximus, eller stora sätesmuskeln, som sträcker sig mellan bäckenbenets baksida och lårets utsida/baksida.

Material från
Allt om Vetenskap nr 6 - 2013

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter