Bookmark and Share

Forskningens tio-i-topp:

Tio vetenskapsmän som förändrade världen

Det här är de tio mest inflytelserika vetenskapsmännen.
Människor som lade grunden för den moderna vetenskapen, dagens teknik och medicin. Varje forskare har på sitt sätt format vår värld och våra liv.

Varje lista är naturligtvis subjektiv. Varför är till exempel inte Leonardo da Vinci med? Svaret är att da Vinci var en visionär och hans idéer ledde sällan till någon praktisk utveckling. Michael Faraday är i jämförelse med da Vinci­ relativt okänd. Men hans arbete ledde­ så småningom till en värld med elektricitet.

Newton tar första platsen före Einstein eftersom hans teorier lade grunden till modern vetenskap­ och teknik. Deras placering på listan­ går naturligtvis att diskutera. Einsteins­ teorier har format mycket av vår nutida­ värld. E=Mc² hänger fortfarande­ över oss i skepnad av exempelvis­ atombomben.

Porträtt av den engelska vetenskapsmannan Isaac Newton (1642–1727). Som fysiker upptäckte han rörelse­lagarna och formulerade den allmänna gravitationsteorin.

Porträtt av den engelska vetenskapsmannan Isaac Newton (1642–1727). Som fysiker upptäckte han rörelse­lagarna och formulerade den allmänna gravitationsteorin.

1. Sir Isaac Newton, 1642 – 1727, engelsman

Före Isaac Newton var ren vetenskap egentligen filosofernas fristad där de utvecklade storslagna planer­ baserade på inget mer än deras intellekt­. Newtons teorier däremot var matematiska och kunde bevisas med experiment. På många sätt var nog Isaac Newton världens första sanne vetenskapsman. Under sin livstid upptäckte han gravitationskraften­ och räknade ut hur solsystemet fungerar­. Newton var nyfiken och ville lära sig det mesta. Han var under olika perioder av sitt liv filosof, fysiker, naturvetare, matematiker, uppfinnare, astronom och även alkemist. I hans mest kända arbete, Principia Mathe­matica, beskriver han universell gravitation, de tre rörelselagarna och lade grunden till klassisk mekanik. Han var den första som visade att rörelser av objekt på jorden och planeternas rörelser bestäms av samma naturlagar. Dessa lagar lade grunden för den vetenskapliga revolutionen.

Solsystemet. Newtons upptäckt av gravitationen gav honom möjlighet att förklara hur och varför solsystemet fungerar.

Solsystemet. Newtons upptäckt av gravitationen gav honom möjlighet att förklara hur och varför solsystemet fungerar.

En annan av Newtons kända upptäckter är hur ljuset beter sig. När solljus passerar genom ett prisma kommer alla spektrats färger fram, från rött till violett. Det verkar självklart för oss idag men Newton var den första som kom fram till att vitt ljus är uppbyggt av alla färgerna i spektrat.

Det här är bara de viktigaste av Newtons upptäckter. Han uppfann även spegelteleskopet 1668 eftersom han trodde det var omöjligt att göra en teleskoplins som inte förvrängde färgerna (kromatisk avvikelse).

Newtons andra teleskop Kopia av det andra spegelteleskopet ritat och byggt 1671 av engelske astronomen­ sir Isaac Newton. Han presenterade spegelteleskopet 1672 vid Royal Society i London.

Newtons andra teleskop Kopia av det andra spegelteleskopet ritat och byggt 1671 av engelske astronomen­ sir Isaac Newton. Han presenterade spegelteleskopet 1672 vid Royal Society i London.

Ett spegelteleskop (reflektor) fokuserar ljus med hjälp av en parabolspegel som reflekterar till en annan spegel högre upp i teleskopet. Den spegeln reflekterar i sin tur bilden till okularet.

Som matematiker upptäckte han binomialteorem och utvecklade differential- och integralkalkyl. Men han tillbringade faktiskt mer tid som alkemist än han gjorde som vetenskapsman­ i modern betydelse. Newton skrev mycket om alkemi och försökte förgäves hitta en ”de vises sten” som kunde få vanlig metall att förvandlas till guld.

Den välkända historien om det fallande­ äpplet som träffade Newton i huvudet och ledde till hans insikt om gravitationen är en myt.

Albert Einstein, troligtvis 1931, fotograferad av E Willard Spurr. Einstein dog den 18 april 1955 och hann inte avsluta sin Grand Unified Theory of the Fundamental Forces.

Albert Einstein, troligtvis 1931, fotograferad av E Willard Spurr. Einstein dog den 18 april 1955 och hann inte avsluta sin Grand Unified Theory of the Fundamental Forces.

2. Albert Einstein, 1879 – 1955, tysk-schweizare-amerikan

Einstein föddes i Tyskland den 14 mars 1879. Uppmuntrad av pappan som var elingenjör, studerade Einstein vid Zürich Polytechnic Institute tills han var 21 och fick sedan anställning på det schweiziska patentverket.

Einstein gav oss en modern verklighetsvision. Hans relativitetsteori räknas fortfarande som den bästa teorin som vi har idag för att förklara universum.

Om någon vetenskapsman kan beskrivas med en ekvation så är det Einstein. E=Mc² är utan tvekan världens mest kända ekvation och dess upptäckare är världens mest välkända vetenskapsman.

E=Mc² var den del av Einsteins arbete om relativitet som vände upp och ner på mycket av Newtons arbete. Einstein demonstrerade att rymd och tid inte är absolut. Vi lever i ett relativitetsuniversum. I Einsteins universum formar materia och energi rymd och tidens gång.

Tidsförvrängning Bild av en förvrängd klocka mot en stjärnhimmel. Detta representerar den förvrängning av tiden som uppstår vid hastigheter nära ljusets och i starka gravitationsfält. Effekten påvisades av Einstein.

Tidsförvrängning Bild av en förvrängd klocka mot en stjärnhimmel. Detta representerar den förvrängning av tiden som uppstår vid hastigheter nära ljusets och i starka gravitationsfält. Effekten påvisades av Einstein.

Men vad exakt betyder E=Mc²? Rent grundmässigt att massa är otroligt koncentrerad energi. Vilket objekt­ som helst med massan M kan ses innehålla energin E. Det är E=M-delen, c är ljusets hastighet (300 000 km/s). Här finns förklaringen till exempelvis­ atombombens och solens kraft.

Även om E=Mc² förklarar hemligheten med materia, så var det inte Einsteins viktigaste teori. Det var hans teori om gravitation, känd som den allmänna relativitetsteorin, som beskrivs ”som det största klivet inom vetenskaplig föreställning i historien”. Det var den första egentliga gravitationsteorin sedan Newton och den publicerades 1915. Enligt den kan gravitation påverka tid och rum. Som exempel, solens gravitation kan ändra tid och rum så att summan av en kvadrats vinklar inte längre blir 360 grader.

Före Einstein hade ingen tänkt på att gravitation ändrar tid och rum. Den allmänna relativitetsteorin ledde bland annat till big bang-teorin om universums ursprung och förutspådde­ existensen av svarta hål.

Einstein fick nobelpriset i fysik 1921 för sitt arbete om den fotoelektriska effekten.

Louis Pasteur, 1822–1895, fransk kemist och mikrobiolog. Han upptäckte att jäsning orsakades av mikroorganismer och utvecklade en bakterieteori om sjukdomar. Pasteur kom på att försiktig uppvärmning av vin och öl hindrade dem från att bli dåliga. Processen kallas pastörisering och används inom livsmedelsindustrin än idag.

Louis Pasteur, 1822–1895, fransk kemist och mikrobiolog. Han upptäckte att jäsning orsakades av mikroorganismer och utvecklade en bakterieteori om sjukdomar. Pasteur kom på att försiktig uppvärmning av vin och öl hindrade dem från att bli dåliga. Processen kallas pastörisering och används inom livsmedelsindustrin än idag.

3. Louis Pasteur, 1822 – 1895, fransman

Liksom många av dessa tio vetenskapsmän hade Louis Pasteur ingen gynnsam start på sin karriär. Han ansågs som en medioker student av sin kemilärare. Ändå kom Louis Pasteur att bli en av de viktigaste kemister och biologer inom medicinens historia. Pasteur är mest känd för att demonstrera hur man förhindrar mjölk från att bli sur genom att värma upp den, den process som kallas pastörisering. Pasteur var övertygad om att mjölken förstördes av bakterier, vilket i sig var ett genombrott – men han gick ytterligare ett steg och visade att bakterier även kunde framkalla sjukdomar hos människor. Hans experiment var de första som bevisade det vi idag tar för givet, att bakterier och virus är orsaken till sjukdomar.

När Pasteur upptäckt orsaken till infektionssjukdomar började han leta efter ett botemedel. Han fann att en speciell bakterie eller virus orsakade en specifik sjukdom. Han framställde då en artificiell version av bakterien som var tillräckligt potent att producera ett immunsystemförsvar men inte tillräckligt stark för att orsaka en fullt utvecklad sjukdom.

Pasteur uppfann ett vaccin mot rabies vilket ledde till grundandet av Pasteur Institute 1888.

Han upptäckte även mjältbrandsbakterien och utvecklade ett vaccin mot den.

Den här upptäckten revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar. Louis Pasteur kan sägas ha startat den moderna eran inom medicinen. Hans upptäckter har bidragit till att öka människans livslängd sedan 1800-talet och vacciner har i allt större utsträckning minskat dödligheten bland barn. Hans arbete har påverkat så gott som alla människor, kanske mer än någon annan upptäckt i historien.

Galileo Galilei (1564-1642), italiensk astronom och vetenskapsman. Bilden är baserad på ett porträtt målat av Justus Sustermans 1636.

Galileo Galilei (1564-1642), italiensk astronom och vetenskapsman. Bilden är baserad på ett porträtt målat av Justus Sustermans 1636.

4. Galileo Galilei, 1564 – 1642, italienare

Galileo Galilei har kallats den moderna astronomins fadern. Han är mest känd för sitt påstående att jorden rör sig runt solen, vilket den katolska kyrkan tvingade honom att ta tillbaka då det gick emot den orda­granna tolkningen av den Heliga skrift som sa att jorden var den fasta punkten mitt i universum. Trots att han tog tillbaka sitt påstående hölls Galileo i husarrest resten av sitt liv.

Galileo var mycket mer än en försvarare av vetenskap gentemot religiösa dogmer. Han var en av de första som använde teleskop för astronomiska observationer. Galileo hörde talas om det första teleskopet eller “det magiska röret” som sägs ha uppfunnits av Lippershey i Holland 1608 och byggde sitt eget teleskop 1609. När han använde det upptäckte han stjärnor som inte syntes med blotta ögat, Jupiters månar och bergen på månen. Han publicerade sina resultat 1610.

Galileos månar Datoranimerad bild på Jupiter sedd från månen­ Europa. Europa är en av Jupiters fyra ”galileiska” månar. Europas yta är täckt av tjocka isflak och råkar ut för många meteoritnedslag som smälter undan isen. Det smälta vattnet rinner över nedslagspunkten innan det åter fryser till is och gör ytan jämn och slät.

Galileos månar Datoranimerad bild på Jupiter sedd från månen­ Europa. Europa är en av Jupiters fyra ”galileiska” månar. Europas yta är täckt av tjocka isflak och råkar ut för många meteoritnedslag som smälter undan isen. Det smälta vattnet rinner över nedslagspunkten innan det åter fryser till is och gör ytan jämn och slät.

Under mindre än en vecka detta år upptäcktes Jupiters fyra största månar­; Io, Ganymedes, Europa och Callisto, vilka fortfarande kallas för de galileiska månarna. Han såg också att månarna gick i omloppsbanor kring planeten. Detta gick naturligtvis emot den geocentriska synen av universum, att allt snurrade kring jorden.

Galileo experimenterade och insåg att fallande objekt accelererar oberoende av sin massa, men det var inte genom att släppa bollar med olika sorters massa från lutande tornet i Pisa, ännu en myt, utan genom att rulla dem nerför backar. Hans många experiment hjälpte till att etablera moderna vetenskapliga metoder. Olik andra naturfilosofer före Galileo, mätte han det som observerades. Han försökte även beräkna höjden på berg på månen genom att mäta deras skuggor. Innan Galileos tid diskuterade lärda män varför saker och ting händer och vad som skulle komma att hända.

Kyrkan kungjorde ofta saker utifrån den Heliga skrift men Galileo, som trots allt var en hängiven katolik, insisterade på att mäta det han kunde se och drog slutsatser av mätningarna. Galileo ville veta exakt vad som hände istället för vad man trodde skulle hända. Hans syn var helt vetenskaplig. Han grundade den moderna analytiska metoden och var på många sätt hundratals år före sin tid.

Porträtt av Charles Robert Darwin, 1809-1882. Darwin studerade medicin och teologi, men största intresse var naturhistoria. Hans evolutionsteorier motarbetades av kyrkan och är i dagsläget fortfarande inte accepterade av kreationister.

Porträtt av Charles Robert Darwin, 1809-1882. Darwin studerade medicin och teologi, men största intresse var naturhistoria. Hans evolutionsteorier motarbetades av kyrkan och är i dagsläget fortfarande inte accepterade av kreationister.

5. Charles Darwin, 1809 – 1882, engelsman

Charles Darwin har orsakat lika många kontroverser efter sin död som han gjorde under sin livstid. Även under Darwins tid trodde hängivna kristna att hans evolutionsteori skulle undergräva religionen och idag, framför allt i USA, pågår en het debatt mellan evolutionister och kreationister.

1831 inbjöds en ung Darwin att följa med på en expedition ombord HMS Beagle. Det kom att bli en av de mest framgångsrika resorna i vetenskapens historia. De prover och den kunskap som Darwin samlade på sig under de fem åren på Beagle var otroligt viktiga och lade grunden för hans arbete med att utveckla evolutionsteorin. I Sydamerika hittade han fossiler av utrotade djur som liknade moderna arter. På Galapagosöarna hittade han sköldpaddor och finkar som skilde sig från en ö till en annan, som om de utvecklats oberoende av varandra under tusentals år. Darwin drog slutsatsen att de alla kom från en gemensam förfader men hade utvecklats olika för att anpassa sig till maten och livsbetingelserna på de olika öarna. Med hans egna ord: ”när man ser nyanserna och mångfalden i strukturen hos en liten, nära besläktad grupp av fåglar, blir man upprymd av tanken att från en ursprunglig brist på fåglar på dessa öar, har en art valts ut och modifierats för olika ändamål”.

Illustration som visar den mänskliga evolutionen Till vänster, Proconsul (23–15 miljoner år sedan) avmålad hypotetiskt som en afrikansk apa med både primitiva och framskridna drag. Australopithecus afarensis (3,7 – 2,5 miljoner år sedan) utvecklades och gick upprätt. Homo habilis (2,5 – 1,8 miljoner år sedan) påminner om Australopithecus men använde­ verktyg av sten. Homo erectus (1,5 miljoner år sedan) dök upp i Afrika, använde sig av eld, verktyg av trä och utvandrade till Eurasien. Homo neanderthalensis (200 000 år sedan) levde i Europa och Mellanöstern och är nära besläktad med dagens moderna människa.

Illustration som visar den mänskliga evolutionen Till vänster, Proconsul (23–15 miljoner år sedan) avmålad hypotetiskt som en afrikansk apa med både primitiva och framskridna drag. Australopithecus afarensis (3,7 – 2,5 miljoner år sedan) utvecklades och gick upprätt. Homo habilis (2,5 – 1,8 miljoner år sedan) påminner om Australopithecus men använde­ verktyg av sten. Homo erectus (1,5 miljoner år sedan) dök upp i Afrika, använde sig av eld, verktyg av trä och utvandrade till Eurasien. Homo neanderthalensis (200 000 år sedan) levde i Europa och Mellanöstern och är nära besläktad med dagens moderna människa.

Darwin var inte den första vetenskapsman som trodde att allt liv på jorden utvecklats gradvis från några få gemensamma förfäder. Han publicerade en bok 1859, The Origin av Species, där han presenterade en mekanism för evolution tillsammans med bevismaterial. Han kallade processen som får arter att anpassa sig efter miljön för naturligt urval. Processen leder till evolutionär förändring när individer med särskilda egenskaper anpassade för att överleva föder ungar med samma egenskaper. Då Darwin levde visste man inte, som vi gör idag, att dessa egenskaper går i arv från generation till generation via generna.

Darwin revolutionerade inte bara hela biologivärlden utan förändrade människors sätt att se på sig själva och på världen. Tanken på människan som en guds skapelse och överlägsen art ändrades för alltid efter Darwin. Vi är en art bland många på den här planeten. Och om evolutionen ledde fram till ett komplicerat liv på jorden kan det mycket väl ha lett till liv någon­ annanstans i universum.

På grund av sin forskning ändrades Darwins tro. I sin ungdom studerade han för att bli präst men när han dog var Darwin agnostiker.

Nikolaus Kopernikus, den polske astronomen som först hävdade att solen var universums centrum. 1512 började han utveckla en komplett matematisk modell för sin helio­centriska teori.

Nikolaus Kopernikus, den polske astronomen som först hävdade att solen var universums centrum. 1512 började han utveckla en komplett matematisk modell för sin helio­centriska teori.

6. Nikolaus Kopernikus, 1473 – 1543, polack-tysk
nder tusentals år trodde man att jorden var ett overksamt fixerat objekt­ som allting i universum snurrade runt. Genom att placera solen i centrum av solsystemet utmanade Kopernikus tron på universum och jordens roll i detta sammanhang. I boken ”The Revolution of the Heavenly Spheres”, publicerad 1543, skrev han att jorden snurrade såväl runt sin egen axel som runt solen. I och med denna bok lades grunden till modern astronomi men också början till modern vetenskap. Kopernikus arbete ledde till Galileo som i sin tur banade väg för Newtons arbete.

Kopernikus var en mångfaldig renässansman­. Han var läkare, matematiker, ekonom och diplomat med ett intresse för amatörastronomi. Han kan mycket väl vara den största av alla amatörastronomer. Han var en ämbetsman vid katedralen i Frauenberg och det var från ett litet torn på katedralens mur som han gjorde sina observationer. Kopernikus hade bara sina ögon som verktyg, det dröjde ytterligare 100 år innan teleskopet uppfanns.

1512 började Kopernikus samla data och utveckla sin teori men han dröjde med att publicera sina resultat. Några forskare tror att det beror på att han var rädd för den katolska­ kyrkan, medan andra menar att han var perfektionist och var mer rädd för att kritiseras. Tyvärr gjorde hans väntan att han endast såg sin bok i färdigt skick en gång och det var samma dag som han dog. Och inte oväntat förbjöd kyrkan hans bok mellan 1616 och 1835

Franske kemisten Antoine Laurent Lavoisier, 1743-1794. Han anses vara en av de främsta forskarna inom kemin och kullkastade helt flogistonteorin.

Franske kemisten Antoine Laurent Lavoisier, 1743-1794. Han anses vara en av de främsta forskarna inom kemin och kullkastade helt flogistonteorin.

7. Antoine Laurent Lavoisier, 1743 – 1794, fransman
Lavoisier anses vara grundaren till modern kemi. Då han föddes var kemi knappast en vetenskap. Man trodde att vatten och luft var element snarare än kemiska sammansättningar. Man hade ingen aning om att luft är en blandning av gaser, huvudsakligen syre och kväve, eller att vatten är en sammansättning av syre och väte. Detta gjorde bland annat att man inte kunde förstå hur eld fungerar. Den allmänna uppfattningen var att allt som kunde brinna innehöll en mytomspunnen substans, flogiston, som släpptes lös när det brann.

Lavoisier styrde upp kemin och genom försiktiga experiment omkullkastade han teorin om flogiston. Han vägde och mätte allt han använde vilket var ett steg mot en mer avancerad kemi. Han bevisade att förbränning är en kemisk kombination av en brinnande substans tillsammans med syre och att flogiston inte existerade.

Lavoisier gick vidare med att analysera vatten och luft och fastställde den korrekta sammansättningen. Dessa enkla experiment används än idag i skolor för att lära elever kemins grunder. Det som blir solklart för dagens elever gick spårlöst förbi många av Lavoisiers medmänniskor tills han publicerade vad som anses vara den första riktiga kemiboken. I”Traité élémentaire de chimie” som publicerades 1789, inkluderar Lavoisier inte bara resultaten från sina experiment utan han listade också kemiska element, de som inte kan brytas sönder mer, som syre och väte. Det var den första moderna listan på kemiska element. Han uppfann ett standardsystem för att namnge kemikalier, som svavelsyra, vilket används än idag.

Förutom sina kemiska experiment och publicerade alster hjälpte Lavoisier till med att framställa den första geologiska kartan över Frankrike och med att ta fram metersystemet.

Oturligt nog för Lavoisier föll han i onåd under franska revolutionen och hamnade i giljotinen 1794, endast­ 51 år gammal. Domaren vägrade benåda­ honom eftersom ”revolutionen behöver­ inga vetenskapsmän”. Så slutade livet för den man som lade grundstenen för exempelvis våra dagars­ läkemedels-, rengörings- och plastindustrier.

Michael Faraday, 1791-1867. Engelsk kemist och fysiker.

Michael Faraday, 1791-1867. Engelsk kemist och fysiker.

8. Michael Faraday, 1791 – 1867, engelsman

Likt många av de forskare vars arbete­ förändrat vår värld, hade Michael­ Faraday ingen formell utbildning. Trots detta är det mycket tack vare hans arbete som vi idag kan använda elektricitet som vi gör. Dagens elektriska värld är baserad på principer som Faraday upptäckte för 150 år sedan. Transformatorn, batteriet, den elektriska motorn och generatorn är alla frukter av hans forskning.

Michael Faraday började sin karriär som lärling till en bokbindare. Han blev speciellt intresserad av elektricitet från de böcker han band och läste. Efter att ha lyssnat på en föreläsning av den berömde vetenskapsmannen Humphry Davy blev Faraday Davys assistent, vilket gav honom tid och ekonomisk möjlighet att börja med sin forskning. Även om Faraday var en enastående kemist som kom på vägar att förvandla gas till vätska och upptäckte flera kemikalier var det hans forskning med elektricitet som förändrade världen.

Under 1830-talet gjorde Faraday otroligt många upptäckter. Han utvecklade batteriet. Han byggde den första Faraday-buren som skärmar av elektromagnetisk strålning. Numera kan de flesta studera en Faradaybur i sitt kök – mikrovågsugnen skulle vara en mycket otrevlig apparat om den inte var innesluten i en Faradaybur.

Upptäckten av elektromagnetisk induktion kan anses vara hans största bedrift. Faraday utnyttjade sin upptäckt rent praktiskt genom att bygga världens första elektriska dynamo – som dagens elektriska generatorer alltså härstammar från.

Michael Faraday var en blygsam man som inte brydde sig om vare sig ryktbarhet eller pengar och som faktiskt tackade nej till att bli adlad. Även om Faraday saknade en grundläggande utbildning, blev han en av de största vetenskapsmännen genom tiderna.

James Clerk Maxwell, 1831-1879. Skotsk vetenskapsman.

James Clerk Maxwell, 1831-1879. Skotsk vetenskapsman.

9. James Clerk Maxwell, 1831 – 1879, skotte

Einstein beskrev Maxwells arbete som ”det mest grundliga och givande inom vetenskapen sedan Newton”. Maxwell var ett underbarn och höll sin första föreläsning vid 15 års ålder. Han var mångfaldig och intresserade sig för allt från Saturnus ringar till lagarna om termodynamik. Hans viktigaste forskning var dock inom elektromagnetism.

Maxwell uppfann de fyra ekvationerna som bär hans namn och förklarade de grundläggande lagarna om elektricitet och magnetism, en enad teori om elektromagnetism. Maxwells ekvationer visade att hastigheten­ av elektromagnetiska vågor­ var ungefär samma som ljusets hastighet, 300 000 km/sekund. Det var faktiskt Maxwell som först lade fram förslaget att ljus var ett slags elektromagnetisk strålning. Han hittade svaret i Newtons tidigare experiment med ett prisma och förklarade varför vitt ljus bröts ned till regnbågens alla färger. Varje färg har olika frekvens som ökar från en kort frekvens hos blått till den längre frekvensen hos rött ljus.

Ljus var inte längre ett mysterium, det var helt enkelt olika frekvenser av strålning. Maxwell sa att det betyder att det borde finnas strålningsfrekvenser hos andra ämnen än ljus, vilket visade sig vara helt korrekt när Heinrich Hertz genererade de första radiovågorna. Nu spreds kunskapen­ om elektromagnetiskt spektrum och radio, tv och mobiltelefoner är resultat­ av Maxwells forskning.

John Dalton, 1766-1844. Engelsk kemist och meteorolog.

John Dalton, 1766-1844. Engelsk kemist och meteorolog.

10. John Dalton, 1766 – 1844, engelsman

Vissa av världens största vetenskapsmän var väldigt utåtriktade medan andra levde enbart för vetenskapen­. John Dalton tillhörde de sistnämnda, en enstöring som aldrig gifte­ sig och hade få vänner. Men Dalton var en vetenskaplig revolutionär. Det var han som skapade den moderna atomteorin.

I antikens Grekland fanns filosofiska funderingar runt materia och atomer. Forskare och vetenskapsmän, som Newton, trodde på den filosofin men det var också allt det var, en filosofi istället för en teori som kunde testas i ett laboratorium.

Dalton publicerade 1805 ett alster som förespråkade att grundämnenas atomer hade en unik massa och att atomerna kombinerades i enkla förhållanden. Skriften innehöll också den första atomviktstabellen för 21 ämnen, en föregångare till det periodiska systemet.

Dalton lade grunden till den atomteorin som den i stort sett ser ut idag. Sedan Daltons tid har vi lärt oss några saker till – vi vet att atomer kan skapas eller förstöras via kärnreaktioner som man inte kände till under Daltons tid. Vi vet också att vissa grundämnen kan existera i olika former, isotoper.

Men i grunden hade John Dalton helt rätt. Hans atomteori konverterade alkemi till modern kemi. Hans arbete har lagt grunden till så mycket i dagens värld där vi tar för givet att atomer är byggstenarna i materia, att varje vattenmolekyl är uppbyggd av två väteatomer och en syreatom medan varje koldioxidmolekyl är en kolatom och två syreatomer och att det sitter ett periodiskt system på väggen i varje labb.

Liksom många av hans gelikar hade Dalton intressen som täckte många områden. Han hade en livslång fascination inför färgblindhet som han själv led av och han kunde bara se blått, lila och gult. Dalton ville att hans ögon skulle bevaras efter hans död ur forskningssynpunkt. 1995 kunde forskare med hjälp av moderna genteknik identifiera den gen i Daltons dna som orsakade hans färgblindhet.

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Genom att skicka det här formuläret så accepterar du Molloms integritetspolicy.

Fler nyheter

Supernovas inre kartlagd

Astronomer har länge velat få klarhet i exakt hur det går till när massiva stjärnor exploderar till supernovor. Och nu har de för första gången, med hjälp av NuStar-teleskopet, kunnat kartlägga vad som händer inne i en stjärna under det sista ögonblicket innan den exploderar i en...

Ljus för hjärtat

Ett lugnt och stilla brinnande stearinljus, utan färg- eller doftämnen, är inte bara vackert att titta på, det kan också vara hälsosamt. Forskare vid Lunds universitet har sett en positiv effekt på hur hjärtat reglerar sin rytm hos personer som inandas stearinrök. Det tros vara natrium-...

22 000 000

av generna hos Östersjöns virus,bakterier och plankton har identifierats av en forskargrupp vid Stockholms universitet

Giftig trålning

Bottentrålning, som används vid fiske efter bland annat räkor, torsk och strömming, gör bottenvattnet grumligt och frigör miljögifter som tidigare legat inbäddade i bottensedimentet, visar forskning vid Stockholms universitet. Jämfört med den miljöpåverkan muddring har virvlar 88...

8 200

meter. Där går gränsen för djupet havsfiskar kan leva på, enligt de senaste forskarrönen.

Klimatförändringarna tar död på pingvinungar

Magellanpingvinerna i södra Sydamerika hör inte till klimatförändringarnas vinnare. Den farligaste tiden i ungarnas liv är när de är för stora för att föräldrarna ska kunna skydda dem med sina kroppar men ännu inte fått sin vattentäta fjäderdräkt. Oftast utgör vädret inget...

Kanadensare trivs bäst i Sverige

Det stämmer i alla fall för den kanadensiska contortatallen (Pinus contorta) som blivit populär i det norrländska skogsbruket, enligt en studie i New Phytologist. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har analyserat jordprover både från Kanada och Sverige och kommit fram till att de...

Glöm Alzheimers

Amerikanska, brittiska och svenska forskare rapporterar i två artiklar i New England Journal of Medicine att de gjort ett genombrott i behandlingen mot Alzheimers sjukdom. Två speciella antikroppar – bapineuzumab och solanezumab – har i två stora läkemedelsstudier visat sig kunna vara...

Bra att veta om talat språk

Varför vi människor började tala och när detta skedde vet ingen.

Trädklättrande krokodiler

Trodde du att det var en bra idé att fly undan en krokodil genom att klättra upp i ett träd? Tänk om, för enligt nya rön i Herpetology finns det åtminstone fyra arter som gärna tar sig upp i träd. Beroende på art och storlek tar sig några hela fyra meter upp och fem meter ut på en...

Gammal resistens

Antibiotikaresistens är inget nytt påfund, berättar Applied and Environmental Microbiology. Franska forskare har hittat virus med gener för just antibiotikaresistens i fossiliserat bajs från 1300-talet. Viruset, en så kallad bakteriofag som infekterar bakterier, kan ha hjälpt de infekterade...

Digerdöden i våra gener

Det beräknas att en fjärdedel av Europas befolkning dukade under i digerdödens härjningar­ i mitten av 1300-talet.Men personer med rätt genvarianter överlevde och förde sina gener vidare, det som kallas naturlig selektion. Nu tror sig forskare tack vare rumänska romer ha löst gåtan om...

Planeter i massor

Kepler-teleskopet har funnit 715 nya planeter som cirklar runt 305 olika stjärnor. Flera solsystem består av flera planeter, vilket får dem att likna vårt eget. Nästan alla de nyupp­täckta planeterna är mindre än Neptunus. Fyra av dem är mindre än 2,5 jorden och har omloppsbanor inom...

Sänkt koles­terolvärde – mindre plack

Vid Karolinska Institutet har de kunnat visa att tidiga stadier av åderförfettning helt kan gå tillbaka om kolesterolnivåerna sänks. Även senare former av plack minskar, men försvinner inte. Än har sambandet bara setts hos möss, men gäller det för människor kan en tidig behandling...

Fet och långsam eller tunn och snabb

Varför vissa spiralgalaxer är runda och buktiga och andra är tunna och platta har länge varit en gåta. Men nu kan forskare vid International Centre for Radio Astronomy Research i Perth i Australien ha knäckt nöten. Enligt dem är det helt enkelt galaxens hastighet och massa som avgör...

Fluffig heminredning är bästa skyddet

Talgoxar gillar inte svartvita flug­snappare. Anledningen till agget är att flugsnapparna anländer till häckningsområdena efter att de flesta holkar och bohålor är upptagna och då inte drar sig för att ockupera andra fågelpars boningar. Och de väljer var de ska slå sig ner genom att...

Stora rovdjur viktiga – men allt sällsyntare

Amerikanska, australiska, italienska och svenska forskare har i en artikel i Science sammanställt kunskapen kring de 31 största rovdjursarterna,däribland lejon, leopard, europeisk lo, puma, varg, havsutter och dingo. 75 procent av dessa arter minskar i antal och drygt hälften har redan...

Lingondiet

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att möss som åt mycket fett inte gick upp i vikt samt visade upp fina kolesterol- , insulin- och blodsockervärden om de också utfordrades med lingon. Fettvärdena i levern var också bättre än hos kontrollgruppen. Även andra bär testades, men...

Klimatförändringar dödar parasitsnäcka

Den ytterst otrevliga parasitsjukdomen snäckfeber kan tack vare klimatförändringarna i framtiden bli ovanligare i Väst- och Centralafrika, enligt en studie i Acta Tropica. Anledningen är att flera av de snäckor som är mellanvärdar för masken Shistosoma mansoni som orsakar sjukdomen kommer...

Tät skog – tillflyktsort för köldälskande växter

Den globala uppvärmningen leder till att växtzonerna förskjuts. Klimatförändringarna gör att undervegetationen i europeisk och nordamerikansk lövskog håller på att förändras. De arter som klarar av ett varmt klimat breder ut sig på bekostnad av de köldanpassade, visar en stor...

Sidor