TJUGO ÅR MED RYMDTELESKOPET HUBBLE

I år är det tjugo år sedan rymdteleskopet Hubble sändes upp i rymden.
Tack vare Hubble har vi fått en ny syn på universum och fått ta del av nya upptäckter. Här presenterar vi Hubbles tjugo år i rymden med några av de klassiska bilderna.

Hubble har förklarats som uttjänat och skrotfärdigt vid flera tillfällen. Men inte bara astronomerna, utan också vanliga människor världen över, har protesterat mot skrotningsplanerna. Resultatet har blivit nya pengar och nya reparationer och vår världs ”mesta” rymdtelskop är fortfarande i tjänst.

Hubble har förklarats som uttjänat och skrotfärdigt vid flera tillfällen. Men inte bara astronomerna, utan också vanliga människor världen över, har protesterat mot skrotningsplanerna. Resultatet har blivit nya pengar och nya reparationer och vår världs ”mesta” rymdtelskop är fortfarande i tjänst.

I april i år är det 20 år sedan Hubble sändes ut i rymden. Trots att teleskopet sändes upp med ett optiskt system fullt med skavanker har Hubble blivit det mest betydelsefulla teleskop som någonsin byggts.

Eftersom Hubble ligger i omloppsbana påverkas inte bilderna av atmo­sfärisk turbulens. Teleskopet kan observera händelser på våglängder som inte når markbaserade teleskop.

Efter att ha tillbringat tjugo år i rymden har Hubble fotograferat över 3000 objekt, vilket innebär drygt 600 000 enskilda bilder. Men framgångarna med Hubble har också inneburit kostnader – det är helt klart det dyraste teleskopet. Fem miljarder dollar har Nasa lagt in i projektet och European Space Agency har sponsrat med flera hundra miljoner euro. Men för de pengarna har astronomer världen över fått nya infallsvinklar på sitt arbete. Dessutom har Hubbles bilder publicerats i massor och bidragit till att människors allmänkunskaper om vårt universum har ökat.

Lyman Spitzer (1914-1997), var en amerikansk fysiker. Han är mest känd för att ha stora visioner om ett rymdteleskop. Spitzer var den som grundlade tankarna och planerna på vad som skulle komma att bli Hubble.

Lyman Spitzer (1914-1997), var en amerikansk fysiker. Han är mest känd för att ha stora visioner om ett rymdteleskop. Spitzer var den som grundlade tankarna och planerna på vad som skulle komma att bli Hubble.

20 historiska milstolpar
1. 1948 lägger Lyman Spitzer, en amerikansk astronom, fram fördelarna med ett rymdteleskop. Spitzer skriver en artikel som beskriver hur ett teleskop som skjuts upp i omloppsbana runt jorden kan undvika atmosfärisk turbulens som förstör bilderna för de markbaserade teleskopen. Ett rymdteleskop skulle också kunna ”se” i infrarött­ och ultraviolett ljus, vilka båda absorberas av atmosfären.


2. 1968 utvecklar Nasa en detaljerad plan för ett rymdbaserat reflekterande teleskop med en spegel med tre meters diameter. Arbetsnamnet på teleskopet är Large Space Telescope (LST) och uppskjutningen skulle ske år 1979. Teleskopets utformning och design är sådan att den med jämna mellanrum behöver repareras för förlängning av dess livstid. Samtidigt pågår utvecklingen av en bemannad, återanvändningsbar rymdfärja som kan möjliggöra reparationer och uppdateringar av ett framtida rymdteleskop.


3. 1974 stoppar den amerikanska kongressen all sponsring av LST, då regeringen gjort stora nedskärningar i budgeten. Innan ritningarna ens hunnit bli klara faller projektet platt till marken.

Det här är gaspelare i Örnnebulosan som ligger­ cirka 7 000 ljusår från jorden.

Det här är gaspelare i Örnnebulosan som ligger­ cirka 7 000 ljusår från jorden.

4. 1978 börjar den amerikanska kongressen åter att sponsra LST-projektet, mycket tack vare påtryckningar från astronomer. Men man måste ändå göra en nedskärning – spegelns diameter måste minskas från 3 till 2,4 meter. För att dela kostnaden för projektet, som beräknats till 400 miljoner dollar, kliver European Space Agency in och ett mycket framgångsrikt internationellt vetenskapligt samarbete börjar. Utvecklingen av Large Space Telescope börjar nu på allvar.


5. 1983 får LST sitt riktiga namn – Hubble Space Telescope, efter den amerikanske astronomen Edwin Hubble som upptäckte att universum expanderar.


6. 1986 är Hubble äntligen klart att skjutas upp med hjälp av en rymdfärja, efter år av tekniska problem och förseningar. Men missödet med rymdfärjan Challenger sätter åter­igen stopp för Hubbles uppskjutning. Projektet Hubble läggs på hyllan i hela fyra år innan ett passande datum för uppskjutningen kan fastställas.

Den djupaste bild någonsin av universum. Varje ljusprick är en separat galax. Några av dem ligger 13 miljarder ljusår bort och är alltså över 13 miljarder år gamla.

Den djupaste bild någonsin av universum. Varje ljusprick är en separat galax. Några av dem ligger 13 miljarder ljusår bort och är alltså över 13 miljarder år gamla.

7. 1990 är det äntligen dags. Rymdteleskopet Hubble är redo för uppskjutning. Rymduppdraget STS-31 lyckas placera teleskopet i en perfekt omloppsbana 560 kilometer ovanför jorden. Astronomerna jublar – ända tills Hubble tar de första bilderna och avslöjar ett allvarligt problem. Bilderna är alldeles suddiga. Undersökningar visar att den 2,4 meter stora spegeln – som vid den här tiden ansågs vara ”världens mest perfekta spegel” – har fel form. Hubbleprojektet, som nu är uppe i en kostnad på hela 2,5 miljarder dollar, blir till åtlöje.


8. 1993 bygger Nasa ett set av korrigerande linser, allmänt kända som ”Hubbles glasögon”, och det första reparationsuppdraget tar sin början. Det krävdes sju astronauter och fem rymdpromenader för att installera linserna. Astronauterna fick även byta ut solpanelerna, ändra gyroskopet och uppgradera datorerna. Uppdraget var ett av de mest avancerade och farligaste rymdarbeten som någonsin gjorts, men det blev en succé. Hubble fungerar helt problemfritt – äntligen.


9. 1994 tar Hubble knivskarpa bilder av kometen Shoemaker-Levy som kolliderar med Jupiter. Ett dramatiskt exempel på en kosmisk smäll på flera megaton.

Rymdteleskopet ligger i omloppsbana cirka 569 kilometer över jordens yta. Den observerar stjärnor, galaxer och andra astronomiska föremål. Hubble har i snart tjugo år försett oss med fantastiska­ bilder av universum.

Rymdteleskopet ligger i omloppsbana cirka 569 kilometer över jordens yta. Den observerar stjärnor, galaxer och andra astronomiska föremål. Hubble har i snart tjugo år försett oss med fantastiska­ bilder av universum.

10. 1995 tar Hubble fantastiska bilder av det område i Örnnebulosan där stjärnor föds. Bilden, som döps till ”Pillars of Creation” (ungefär Skapelsens pelare) blir en oerhört populär bild som trycks på bland annat t-shirts och skivomslag. Bilden är en av de mest kända astronomiska bilderna hittills.


11. 1996, den 22 juni, tar Hubble sin hundratusende bild. Efter att ha varit i tjänst i sex år har rymdteleskopet tagit bilder av ungefär 10 000 olika föremål i rymden och ligger i genomsnitt på 1 400 exponeringar per månad.


12. 1997 skjuts rymdfärjan Discovery upp och astronauterna installerar två nya instrument på Hubble och puffar på teleskopet in i rätt omloppsbana igen. På grund av dess låga höjd, precis som för övrigt också ISS, behöver Hubble lite påtryckningar av rymdfärjor regelbundet för att inte ramla tillbaka in i atmosfären.


13. År 1999 går fyra av teleskopets sex gyroskop sönder, vilket innebär att Hubble inte kan riktas in på specifika föremål. Eftersom teleskopet nu inte är användbart för vetenskapliga observationer, skjuts rymdfärjan Discovery upp för ett tredje reparationsuppdrag. Alla gyroskop ersätts med nya och en ny dator installeras: en 25 MHz Intel 486 med två Mb RAM – ungefär lika kraftfull som dagens smartphone.

Hubbles bild på kollisionen mellan kometen Shoe­maker-Levy och Jupiter. Bilden visar flera nerslag och fragment av kometen i juli 1994. Nerslagsplatserna är de mörkbruna områdena. Man ser även Jupiters stora röda fläck tydligt.

Hubbles bild på kollisionen mellan kometen Shoe­maker-Levy och Jupiter. Bilden visar flera nerslag och fragment av kometen i juli 1994. Nerslagsplatserna är de mörkbruna områdena. Man ser även Jupiters stora röda fläck tydligt.

14. 2000 har Hubble varit i tjänst i tio år. Under sitt första decennium har rymdteleskopet studerat 12 760 föremål, gjort 271 000 enskilda observationer och skickat ungefär 3,5 terabyte med data tillbaka till jorden.


15. 2002 byts Hubbles solpaneler ut av besättningen på rymdfärjan Columbia.


16. 2003 ställer Nasa in det femte rymduppdraget till Hubble till följd av katastrofen med Columbia den 1 februari 2003. Rymdfärjan brann upp när den återinträdde in i jordens atmosfär. Hubble får återigen problem, eftersom rymdteleskopet är beroende av regelbundna reparationer och uppdateringar. Men ännu en gång är det astronomer – och allmänheten – som genom kampanjer och påtryckningar får ett femte reparationsuppdrag till Hubble inplanerat.


17. Under åren 2003 och 2004 fokuserar Hubble under fyra månader på en liten del av den södra hemisfären. Resultatet av den absolut längsta exponeringen är Hubble Ultra Deep Field. Med en exponeringstid på 1 miljon sekunder lyckades Hubble ”se” runt 13 miljarder år tillbaka och kan visa galaxer från ”de mörka åren”, kort efter big bang.


18. 2008, den 11 augusti passerar Hubble ännu en milstolpe. Rymdteleskopet går runt jorden för den hundratusende gången. Under sina 18 år i rymden har teleskopet rest fyra miljarder kilometer, vilket kan jämföras med en resa till och runt planeten Saturnus­.

Den här nebulosan med sin framträdande form ligger ungefär 1 000 ljusår från jorden i stjärnbilden Orion.

Den här nebulosan med sin framträdande form ligger ungefär 1 000 ljusår från jorden i stjärnbilden Orion.

19. 2009 sker den femte – och sista – reparationen på Hubble. Astronauterna ersätter Hubbles batterier, installerar två nya instrument som ska öka teleskopets känslighet och synvidd samt gör andra småreparationer som bör hålla rymdteleskopet i ett bra och fungerande skick fram till 2014.


20. 2014 kommer Hubbles ersättare att skjutas upp – James Webb Space Telescope. Då kostnaderna är höga för rymdteleskop, kommer Nasa och ESA troligtvis inte ha råd att ha två liknande teleskop igång samtidigt. Då även rymdfärjorna kommer att gå i pension, kommer Hubble inte att kunna återvända till jorden som det från början var tänkt. Man kommer istället att sända upp en robot som ska skicka Hubble på en kontrollerad brinnande återfärd genom atmosfären. Man kan väl se det som en riktig vikingabegravning för det förnämsta teleskopet som någonsin byggts – hittills.

Material från
Allt om Vetenskap nr 2 - 2010

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter