Från åror och pedaler till atomkraft:

Ubåtens historia

Jules Vernes science fictionklassiker En världsomsegling under havet från 1870 är ett spännande äventyr där han låter sin huvudperson kapten Nemo glida omkring djupt nere i oceanerna i ubåten Nautilus. Kapten Nemo byggde en farkost med otroliga egenskaper. Men det var ju bara science fiction. Nautilus var en utopi.
Nu har verkligheten hunnit ifatt och förbi kapten Nemo.
Vägen dit har varit lång och fylld av galna idéer och ödesdigra misstag.

Jules Vernes klassiker från 1870,  En världsomsegling under havet, förutsade ganska väl vad som skulle bli av ubåten i framtiden. Men när den skrevs var undervattens­farkosterna fortfarande huvudsakligen framdrivna för hand. Berättelsen innehöll en del rätt noggranna tekniska specifikationer. Jules Verne skrev till exempel att rammen i fören på Nautilus var tillverkad på Motala Verkstad.

Jules Vernes klassiker från 1870, En världsomsegling under havet, förutsade ganska väl vad som skulle bli av ubåten i framtiden. Men när den skrevs var undervattens­farkosterna fortfarande huvudsakligen framdrivna för hand. Berättelsen innehöll en del rätt noggranna tekniska specifikationer. Jules Verne skrev till exempel att rammen i fören på Nautilus var tillverkad på Motala Verkstad.

Irländske ingenjören John Philip Holland­ i tornet på en av sina ubåtar.

Irländske ingenjören John Philip Holland­ i tornet på en av sina ubåtar.

Jules Vernes detaljerade beskrivning av den rebelliske kaptenens undervattensfarkost var i själva verket ett slags profetia. Kapten Nemo kunde köra den i hög hastighet och den var svår att upptäcka. Där förutspådde Verne i själva verket stealthtekniken, som är en förutsättning för till exempel moderna attackubåtar. Världens första atomdrivna ubåt, byggd av USA och sjösatt 1954, döptes till Nautilus efter Vernes fantasifarkost.

Jules Verne lät kapten­ Nemo attackera ett skepp i sin bok, och denna sänkning var ytterligare ett förebud om vad som komma skulle. Krigföring med ubåtar spelade en avgörande roll i de två världskrigen, speciellt i andra världs­kriget där nazisterna ett par år in i kriget var mycket framgångsrika i slaget om Atlanten.
Historien om ubåtar är i mycket militärhistoria, och nazisterna, mitt i iscensättningen av historiens största brott mot mänskligheten, skapade den moderna ubåten. Deras ubåtsflotta var långt mer avancerad än både USA:s och Englands, och till en början vann Tyskland slaget om haven.

Svenska A26. Till skillnad från tidigare svenska ubåtar ska den kunna operera på de stora haven och inte bara i Östersjön.

Svenska A26. Till skillnad från tidigare svenska ubåtar ska den kunna operera på de stora haven och inte bara i Östersjön.

Gamla teorier
Redan Leonardo da Vinci var rädd att uppfinningar kunde missbrukas. Runt år 1500 räknade han ut hur en undervattensfarkost skulle fungera. Han skrev ner principerna för dykning och uppstigning, men omsatte aldrig sina teorier i praktiken.
”Hur en särskild maskin kan tillåta många människor att vara under vatten­ en längre tid. Hur och varför jag inte kommer beskriva min metod att vara under vatten samt hur länge jag kan klara mig utan mat kommer jag inte publicera eller av­slöja”, skrev han i sina anteckningar.
”Anledningen är att människans onda natur skulle använda min metod som ett nytt sätt av förstörelse vid havets botten, genom att sänka skepp tillsammans med dess manskap.”
Det är på grund av krigen och det kalla kriget med sin terrorbalans som ubåtarna har utvecklats­. Jules Vernes visioner­ har blivit verklighet och till och med överträffats – sedan länge finns attack­ubåtar, strategiska ubåtar, miniubåtar och obemannade undervattensfarkoster. Men ingen vanlig ubåt klarar att gå ner så djupt som kapten Nemo gjorde med Nautilus. Dykningar till sådana djup skulle leda till att ubåten krossas av det höga trycket från vattenmassorna.

När Adolf Hitler i mars 1936 började rusta för krig gav han Karl Dönitz ansvaret för ubåtsflottan.

När Adolf Hitler i mars 1936 började rusta för krig gav han Karl Dönitz ansvaret för ubåtsflottan.

Bournes system
Verne fantiserade inte fritt i sitt ubåtsäventyr. Ubåtar fanns redan, om än som förhållandevis primitiva konstruktioner, och Verne hade förstås läst om da Vinci. Da Vinci var tidig, men dock inte först om man ska tro legenden om Alexander den store. Det sägs att han använde en slags dykar­klocka när han 332 f.Kr. intog staden Tyros efter en lång belägring. Alexander den store lät sig nedsänkas i en dykarklocka av glas, och händelsen avbildades på en tavla från 1500-talet. Troligtvis är det fråga om en legend som uppstått långt efter Tyros belägring.
Allmänt anses engelsmannen­ William Bourne, en före detta militär och sedermera värdshusvärd, vara den förste som publicerade rön om en undervattensfarkost. 1580 beskrev han hur båtens vikt måste vara tyngre än det vatten den pressar undan för att kunna dyka. Bourne talade om ett system med ballasttankar, som var fyllda med luft när båten var i ytläge och som fylldes med vatten för att få den under vatten.
Även om William Bournes idéer inte kom längre än till ritbordet blev hans tankar, som han lade fram drygt 80 år efter att da Vinci ”tystade ner” sin uppfinning, den grundprincip för ubåten som gäller än idag: luft ersätts med vatten i ballasttankarna för att få ett högre deplacement som får ubåten att dyka. Vattnet töms och ballasttankarna fylls med luft igen för uppstigning till ytan.

Tolv män rodde
Den första fungerande ubåten någonsin anses vara den farkost holländaren Cornelius van Drebbel­ byggde 1623.  Han var ”hovuppfinnare” hos engelske kung James I, och hans konstruktion var en träbåt som var täckt med läder insmort med fett. Tolv män rodde båten, vars för sluttade nedåt. Eftersom van Drebbels skapelse sägs ha haft närmast neutral flyt­kraft, tvingades den ner under vatten av kraften från rorsmännens åror och steg snabbt när de slutade ro. Van Drebbels båt kom ner fem meter under ytan vid provturen i Themsen. Van Drebbel sägs ha byggt fler ubåtar, bland annat en som klarade en färd från Greenwich till Westminster fem meter under ytan. Det påstås att kung James I själv ska ha följt med på en provtur under vattnet.
Men historieskrivningen om de tidiga ubåtarna är motsägelsefull. Uppgifter går isär och uppfinnarna kan ha överdrivit både sin egen betydelse och farkosternas förmåga.
Hur som helst är den tidiga ubåtens historia i många stycken en underhållande beskrivning av hur vetenskapsmän, entreprenörer och mili­tärer gjorde det ena vilda experimentet efter det andra. Vägen mot en fullt fungerande ubåt kantades av misslyckanden, som ofta innebar drunkningsdöden. Men så småningom lycka­des man bygga farkoster som relativt riskfritt tog sig fram under vatten.

Getskinnstankar
Flera ubåtsprojekt mötte samma öde som Bournes: de kom inte längre än till ritbordet. Italienaren Giovanni Borellis design från 1680 visar att han förstod grundprincipen med volym kontra vikt, men idén att fylla ”ballasttankar” gjorda av  getskinn med vatten och sedan pressa ut det för hand, gjorde att ubåten strandade just på hans ritbord.
Den franske fysikern Denis­ Papin, som byggde en av de första ångmaskinerna, experimenterade med flera ubåtskonstruktioner. Den som han slutligen testade hade en luftpump som balanserade trycket på insidan mot vattentrycket på utsidan och som därmed kunde kontrollera flytkraften. Men precis när Papin skulle bygga sin andra ubåt tröttnade mecenaterna och han tvingades överge projektet. Istället skulle Denis­ Papin gå till historien som mannen som uppfann tryckkokaren 1681.
Fransmannen de Bon skröt på Versailles om hur hans ”Rotterdambåt” kunde korsa Engelska kanalen fram och tillbaka på en dag och ”sänka minst hundra skepp”. Men när den testades rörde den sig knappt i vattnet.
Gemensamt för alla de mer eller mindre fungerande ubåtskonstruktionerna som klurades ut av både vetenskapsmän och lycksökare var att de alla drevs med handkraft. I början av årkraft, sedan med handvevade skruvpropellrar. En del av ubåtarna hade segel för sitt ytläge.

Cyklade under vattnet
Så var det också med amerikanska Turtle, den första farkost som påminde om en modern ubåt som användes militärt. Konstruerad av en David Bushnell var den en farkost med två propellrar, en för drift framåt och en för vertikal förflyttning, och som drevs av peda­ler. Man ”cyklade” inne i Turtle för att den skulle röra sig.  Det här var under amerikanska revolutionen och sergeant Ezra Lee fick uppdraget att stiga ner i Turtle, ta sig stealthaktigt modell 1700-tal under­ vattnet i New Yorks hamn fram till engelska fartyget HMS Eagle för en attack. Han skulle placera en tidsinställd 75-kilos krutladdning på fartygets skrov, men lycka­des inte få dit den. HMS Eagles vakter upptäckte­ honom, sergeant Lee flydde­, vilt trampande. En timme senare exploderade laddningen dock så nära HMS Eagle att engelsmännen började ankra upp längre­ ut i hamnen.
År 1800 byggde amerikanske konstnären och upp­­finnaren Robert Fulton, som bodde i Paris, vidare på Bushnells idéer men gjorde propellern större. Han dök till sju meters djup och kunde hålla sig under ytan i upp till sex timmar tack vare luften som kom ner genom ett rör som stack upp till ytan. Fulton döpte sin farkost till Nautilus, ett namn som så småning­om Jules Verne och senare amerikanska marinen kom att använda.
Jules Verne studerade på universitet i Nantes för en professor Brutus de Villeroi på 1830-talet. De Villeroi konstruerade en under­vattensfarkost som han demonstrerade i Nantes hamn 1833. Det sägs att de Villeroi kallade den Nautilus och att Verne där fick namnet till kapten Nemos undervattensbåt.

Isaac Peral byggde den eldrivna ubåten Peral.

Isaac Peral byggde den eldrivna ubåten Peral.

Motordrift
Djupdykningen i ubåtshistorien är full av minor, som till exempel när den första ubåten som inte drevs med mänsklig kraft under ytan sjösattes. Det troliga är att franska Le Plongeur, med ett deplacement på 400 ton, var först. Le Plongeur hade en kolvmotor som drevs av tryckluft från 23 tankar ombord. Le Plongeur visade sig dock vara mycket ostadig i undervattensläge, togs ur drift 1872 och byggdes om till vattentanker.
Ictenio II, byggd av spanjoren Narcís Monturiol, var den första ubåten som drevs med en förbränningsmotor. Monturiol experimenterade med en kemisk blandning som gav tillräckligt med värme och luft till motorn utan att vara beroende av luften ovanför ytan. Den 14 december 1867 tog han henne i undervattensläge, men bara någon vecka senare förklarade han sig bankrutt och Ictenio II såldes som skrot.
Narcís Monturiol var definitivt före sin tid. Han var först i ubåtshistorien med en luftoberoende motor. Svenska ubåtarna i den så kallade Gotlands-klassen, HMS Gotland, HMS Halland och HMS Uppland, har två dieselmotorer och två Stirlingmotorer och är luftoberoende. HMS Gotland är så mycket stealth att amerikanska ubåtsflottan hyrde in den mellan 2005 och 2006, med manskap och allt, för att studera dess unika smygegenskaper­.

Amerikanska marinen köpte USS Holland den 12 oktober 1900. Det var historiens första riktigt fungerande ubåt.

Amerikanska marinen köpte USS Holland den 12 oktober 1900. Det var historiens första riktigt fungerande ubåt.

Slutade på bottnen
Atomdrivna ubåtar räknas också som luft­oberoende ubåtar, men har betydligt sämre steatlthegenskaper än ubåtar med dieseldrift för ytläge och elmotorer för undervattensläge. Atomdrivna ubåtar låter mycket mer, men har fördelen att de kan stanna i undervattensläge i princip hur länge som helst. Det enda som begränsar deras tid under ytan är storleken på matförrådet.
Syret, alltså andnings­luften på de flesta moderna militärubåtarna, framställs genom elektrolys av vatten. Ett mycket känsligt övervakningssystem mäter hela tiden luftkvaliteten för att man snabbt ska kunna göra sig av med giftiga gaser. Färskvatten produceras av havsvatten.
Atomdrivna ubåtar och luftoberoende ubåtar låg naturligtvis mycket långt bort under amerikanska inbördeskriget. Fransmannen de Villeroi byggde Alligator åt unionen, och denna 40-fotare var amerikanska marinens första ubåt någonsin. Men den ubåten, som drevs av 16 roddare och var bestyckad med en sprängladdning, sjönk 1863 utanför South Carolinas kust på väg mot sitt första uppdrag. Bomullsmäklaren Horace
L Hunley blev konfederationens stora hopp för undervattensoperationer. Sydstaterna ville förstås slå hål i nordstaternas, unionens, blockad av sydstatshamnar.
Hunley finansierade flera misslyckade konstruktioner. Tredje versionen av hans American Diver, döpt till Fish Boat, gick under i Charlestons hamn den 15 oktober 1863. Alla ombord dog, inklusive Horace L Hunley.
Fish Boat bärgades, reparerades, förstärktes och den 17 februari 1864 blev CSS Hunley, som hon döpts till efter sin skapare, den första ubåten någonsin att sänka ett fartyg. CSS Hunley attackerade USS Housatonic med en torped monterad på en lång påle, en så ­kallad stångmina. USS Housatonic sjönk efter fem minuter. CSS Hunley gick under en dryg timme senare, och först år 2000 bärgades hon, och det visade sig sig att hon låg bara drygt hundra meter från platsen för sänkningen av USS Housatonic.

Torsten Nordenfelt byggde ubåtar – en såldes till Turkiet. Men när man  avfyrade en torped tippade ubåten och sjönk till botten.

Torsten Nordenfelt byggde ubåtar – en såldes till Turkiet. Men när man avfyrade en torped tippade ubåten och sjönk till botten.

Tippade när man sköt
Svenske affärsmannen och uppfinnaren Thorsten Nordenfelt fascinerades av tanken på ubåtar och tillsammans med engelsmannen George William Garrett konstruerade han flera ångmaskindrivna ubåtar. Han funderade på att förse dem med ett maskineri som drevs av fotogen och elektricitet, som lagrades i ackumulatorer, men valde att lita till den beprövade ångmaskinen, som kunde lagra tillräckligt mycket ånga för operationer under vatten.
Grekiska marinen köpte Nordenfelt I år 1885, medan turkiska marinen beställde två exemplar av Nordenfelt II.
Alla tre bygg­des av Bolinders i Stockholm, men varken grekerna eller turkarna blev speciellt nöjda. Nordenfeltarna var högst ostadiga och när turkarna avfyrade en torped tippade ubåten och sjönk till botten.
Spanjoren Isaac Peral­ byggde den eldrivna ubåten Peral, bestyckad med två torpeder, och som sjösattes 1888. Med sina tio knop i undervattensläge var den snabbast i världen.  Ungefär samtidigt kom franska Gymnote, också den eldriven. Trots en rad framgångsrika ­dykningar och torped­avfyrningar för Peral och Gymnote skrotades de, dels för de begränsningar som batterierna innebar, dels för att konservativa militärer ansåg att det var ”ohederligt” att bedriva sjöslag under vatten.

Robert Fultons ubåt klarade sig som bäst sex timmar under vattnet. Luften togs in via ett rör upp till ytan.

Robert Fultons ubåt klarade sig som bäst sex timmar under vattnet. Luften togs in via ett rör upp till ytan.

En ”riktig” ubåt
Allmänt anses den ubåt som irländske ingenjören John Philip Holland bygg­de 1897 vara den första fungerande ubåten. Han emigrerade till USA, fylld av hat mot kolonialmakten England, och hans ursprungliga plan var att bygga en ubåt för att kunna­ slå till mot engelska marinen.
Efter en rad misslyckan­den, där han blev ovän med affärspartners  och där en av dem förskingrade ett arv enligt släktingar som såg till att han låstes in på sinnessjukhus, lycka­des han till slut. 1897 sjösattes Holland VI, en 54-fotare, som använde dieselmotorer för drift i ytläge och elmotorer för undervattensläge. Holland VI var den första ubåten som kunde färdas förhållandevis långa sträckor under vatten och den var bestyckad med en dynamitkanon och tre Whitehead­torpeder.
Amerikanska marinen köpte den och den 12 oktober 1900 döptes den till USS Holland. Amerikanska marinen beställde sex ubåtar till av samma typ, och engelska Royal Navy använde dess design för sina ubåtar som fick beteckningen Holland-klass. Nu var inte ubåten längre ”ett galet experiment”, som konservativa generaler hånskrattade åt. Den var en realitet. Ubåten var en krigsmaskin med järnskrov i ibland flera lager som klarade tryckförändringar­na vid dykning.
Visserligen var ubåtarna främst en slags torpedbåt­ som kunde dyka om det krävdes, men ett vapen som, visade det sig under den första krigiska­ halvan av 1900-talet, skulle spela en avgörande roll.
Sverige hade gjort några försök att bygga ubåtar, till exempel de två som bygg­des 1869. Men svenska­ flottan ansåg dem inte dugliga. Inte förrän 1904 fick Sverige sin första ubåt, HMS Hajen, konstruerad av Carl  Richson och byggd på Stockholms Örlogsvarv.
Den utrangerades 1922, men är du nyfiken kan du se den på Marinmuseum i Karlskrona.

Le Plongeur hade en kolvmotor som drevs av tryckluft.

Le Plongeur hade en kolvmotor som drevs av tryckluft.

Ubåtskrig
När första världskriget bröt ut 1914 ut hade visserligen England flest ubåtar, men Tyskland rustade rejält för undervattenskrig. Deras ubåtar i U-serien var för­ödande för engelsmännen och i september 1914 hade tyskarna sänkt flera brittiska skepp, bland annat ett handelsfartyg.
Tyskland började första världskriget med 29 ubåtar men utökade snabbt undervattensflottan till 48. Fram till krigsslutet 1918 bygg­de tyskarna 360 ubåtar. Den tyska ingenjörskonsten ledde till en snabb utveckling på området, där ubåtshistoriker talar om UA-klassen som den ultimata ubåten under första världskriget: den var 70 meter lång, hade en ythastighet på 15 knop, en undervattenshastighet på åtta knop och lång räckvidd.
Den var bestyckad med två däckkanoner, 19 torpeder och hade en besättning på 56 personer. Tyska ubåtar i U-klassen sänkte sammanlagt 4 000 fartyg under första världskriget, många av dem handelsfartyg. Tyskarna praktiserade ”totalkrigföring med ubåtar”, och till en början såg det ut som om tyskarna kunde vinna kriget just därför. Tyskarnas ubåtskrigföring drev USA in i kriget och tyskarnas krigslycka vände.
När Adolf Hitler i mars 1936 förkastade Versaillesfördraget och började rusta för krig gav han Karl Dönitz ansvaret för ubåtsflottan.
Tyskland rustade för ett slag om världshaven och nazisternas upprustning för undervattenskrig innebar att ubåtstekniken utvecklades enormt under andra världskriget.
Tyskland byggde vidare på U-klassen, byggde ett luftintagssystem med snorkel och gjorde kommunikationsutrustningen bättre, där krypteringsmaskinen till en början gav tyskarna stora fördelar. Men snart knäcktes koderna av engelsmännen...
Hitler lät bygga runt tusen ubåtar, bland annat experimentubåtar som Typ XVII som drevs av väte­peroxid, och Typ XXII, med en betydligt större batterikapacitet. Ubåtarnas räckvidd blev längre och bestyckningen tyngre. Dönitz kallade sin krigsföring till havs för vargflockstaktiken, där tyska ubåtar anföll i grupp. I slaget om Atlanten var han skoningslös och gav order om att alla utländska fartyg, oavsett om de var krigsfartyg eller tillhörde handelsflottan, skulle sänkas­.
Winston Churchill var mycket bekymrad när han såg nazisternas framryckning i slaget om Atlanten. Han skrev senare att tyskarnas ubåtskrigföring var det stora hotet mot en allierad seger i andra världs­kriget.

Tyska ubåten UC-15 på min­utläggnings­­uppdrag i Bosporen under första världskriget.

Tyska ubåten UC-15 på min­utläggnings­­uppdrag i Bosporen under första världskriget.

Atomubåtar
Vid krigsslutet 1945 var minläggaren U-234, Tysklands största ubåt av Typ XB-klassen på 1 700 ton, på väg till Japan när den stoppades av en amerikansk jagare­. Amerikanerna lade också beslag på två tyska ubåtar av Typ XXI, studerade dem mycket noga och därifrån utvecklade man Greater Underwater Propulsion System, kallat Guppy.
Den amerikanske fysikern Philip Abelson menade att en kombination av tyskarnas Walterskrov och atomkraft skulle kunna leda till den ultimata ubåten. Forskarna på Oak Ridge-laboratoriet i Tennessee, där Manhattan-projektet som ledde fram till atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki började, kom fram till att fissions­kraften skulle fungera på en ubåt.
1954 sjösattes Nautilus, den första atomubåten någonsin. På sin jungfruresa gick USS Nautilus SSN-571 under vatten från basen i New London i Connecticut till San Juan i Puerto Rico. En sträcka på 210 mil som den klarade på 90 timmar. 1958 gick den under vatten och under isen hela vägen till Nordpolen. Efter en historisk och bitvis riskfylld färd nådde Nautilus den geografiska nordpolen den 4 augusti kvart över fem på morgonen svensk tid.
Andra världskriget utvecklade ubåten och kalla kriget fortsatte utvecklingen. Terrorbalansen mellan öst och väst ledde till en kapprustning som gav den ena mer avancerade ubåten än den andra, precis som öst och väst ”tävlade” om vem som hade den tyngsta missilbestyckningen. Flest militära ubåtar i världen har USA med sina 72, tvåa är Nordkorea med 70. (Enligt vissa uppgifter är de etta med 78, men det råder som vanligt en stor osäkerhet när det gäller det landet.) Trea är Kina med 63. Ryssland är fyra med 55.

Svenska ubåtar
Sverige har idag fem ubåtar, tre av Gotlands­klass och två av Södermanlandsklass.  Dessutom har svenska marinen ubåtsräddningsfarkosten URF och ubåtsbärgningsfartyget HMS Belos, som har tryckkammare, dykarklockor och de mindre undervattensfarkosterna Mantus, Argis och Sjöuggla. HMS Belos gör också räddnings­operationer tillsammans med URF.
Inom en snar framtid kommer verkligheten definitivt att gå förbi Vernes utopier, och det händer här i Sverige. 2022 ska det första exemplaret av A 26, bygg­d av Kockums AB i Karlskrona, levereras. Planerna är stora och tanken är att ubåten ska bli världens modernaste. Den har en vikt på 1 800 ton, är 62 meter lång, 6,7 meter i diameter och kan dyka ner till 200 meter.
A 26, som kostar runt en och en halv miljard kronor styck, blir enligt tillverkarna ubåt som snabbt kan anpassas för nya situationer. Mycket kan hända under A 26:ans beräknade livslängd på 30 år, och de relativt stora utrymmena ”ger plats åt oväntade förändringar”, som det heter på Försvarets Materiel­verk.

Fakta: 
Kända utbåtsolyckor

HMS Ulven
Den 16 april 1943 runt halv elva på förmiddagen tappade marinen kontakten med ubåten HMS Ulven som var på övning utanför Marstrand. Den 5 maj hittades HMS Ulven på botten sydväst om ön Stora Pölsan i Öckerö skärgård. HMS Ulven hade sprängts av en förankrad tysk mina och hela förstäven var intryckt i bergsbotten. Hela besättningen, 33 man, dog.

USS Thresher
Amerikanska USS Thresher, en atomdriven attackubåt, gick under den 10 april 1963, 35 mil utanför Cape Cod på amerikanska ostkusten. USS Tresher gjorde djupdykningstester. Ubåten hittades i sex delar på 2 600 meters djup. Alla 129 i besättningen omkom.

U 137 på grund
Ryska u-båten U 137 dras av från grundet i Blekinge skärgård 1981.  Bild:Thommy Bernquist

Ryska u-båten U 137 dras av från grundet i Blekinge skärgård 1981. Bild:Thommy Bernquist

Det var en ubåtskränkning som inte ens det gamla kommunistiska­-Sovjet klarade att förneka.
U 137, en sovjetisk ubåt i Whiskey-klassen, gick på grund­ vid Torumskär i Gåsefjärden i Karlskrona skärgård, bara en mil från Karlskrona, den 27  oktober 1981.
Svenska marinen provade en ny ubåtsjaktstorped den dagen och först misstänkte man att U 137 spionerade på övningarna. U 137 stod fast på grund och incidenten ledde till en stor diplomatisk konflikt med den kommunistiska ryssbjörnen.
Statsminister Thorbjörn Fälldin sade i en mycket dramatisk nyhetssändning den 5 november att den var bestyckad med kärnvapen. Alla, och då menar vi alla, svenskar var skakade.
Ett antal ryska örlogsfartyg, bland annat bärgningsfartyg och jagare och robotkorvetter, ankrade upp precis utanför svenskt territorialvatten. Sveriges utrikesminister Ola Ullsten sade nej när sovjetiske ambassadören krävde att få bärga U 137. Leonid Brezjnev var rasande där borta i Kreml.
Svenska marinen drog loss U 137 från grundet och efter förhör med kaptenen Anatolij Gusjtjin­ kunde U 137 lämna svenskt vatten.
Var 137 på spionuppdrag? Ja, förmodligen, enligt ubåtskommissionen. Men förklaringen till kränkningen kan, enligt flera debattörer, vara så enkel som att U 137:s kapten var klantig.
Han manövrerade fel, helt enkelt. Kapten Gusjtjin­ skyllde på att gyrokompassen var trasig.
Kränkningen har sedan dess skämtsamt kallats Whiskey On The Rocks.

Kurskkatastrofen
Kursk lämnar hamnen. Oljemålning från 2001. Vladimir Yarkin.

Kursk lämnar hamnen. Oljemålning från 2001. Vladimir Yarkin.

Det var den 12 augusti 2000 och den ryska atom­ubåten Kursk av Oscar II-klass var på övning i Barents hav. Kursk skulle avfyra övningstorpeder utan stridsspetsar mot ytstridsfartyget Pyotr Velikiy.
Då smällde det. Först en gång. Sedan en gång till. Kursk gick till botten och 118 man miste livet i en av historiens största ubåtsolyckor. Ingen i besättningen överlevde. Händelse har lett till en rad konspirationsteorier, bland annat att Kursk sänktes av en amerikansk ubåt. Man vet att amerikanska ubåtar hade koll på Kursk, för Nato har alltid koll på ryssarnas militära förehavanden på land, i luften och både på och under vattnet. Det visade sig dock att amerikanerna var oskyldiga. Väteperoxidbränslet i en av torpederna började läcka. Torpeden exploderade med en sprängkraft som motsvarar nästan 250 kilo TNT.
Lite drygt två minuter senare exploderade resten av Kursks torpeder. Rysslands president Vladimir Putin fick utstå massiv kritik då han var på semester i sin datja och först efter fem dagar åkte tillbaka till Kreml.
Kursk bärgades i två omgångar, 2001 och 2005.

Material från
Allt om Vetenskap nr 11 - 2015

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter