Uråldrigt liv i svenska urberget

Pincetten nyper om cirka fem millimeter långa kalcitkristaller som fällts ut i en spricka djupt ner i urberget i samband med att  mikrober producerat och konsumerat metan.  Bild: Henrik Drake

Pincetten nyper om cirka fem millimeter långa kalcitkristaller som fällts ut i en spricka djupt ner i urberget i samband med att mikrober producerat och konsumerat metan. Bild: Henrik Drake

Livet finns inte bara där vi kan se det – i luften, på marken eller i sjöar och hav. Det förekommer också i för oss så ogästvänliga ställen som långt nere i jordskorpan. En ny forskningsstudie, ledd av Henrik Drake från Linnéuniversitetet och publicerad i Earth and Planetary Science Letters har nu upptäckt att det här inte är någon ny företeelse. Redan för 400 miljoner år sedan frodades livet i urberget.

Vad forskarna fann när de borrade sig ner till som mest 1 700 meters djup på tre olika platser i den svenska urbergsskölden var inte själva organismerna utan den kemiska signaturen som dessa livsformer lämnat efter sig när de bildat och konsumerat metan i sprickor i berget. Framför allt var det olika kol- och svavelisotoper i mineral som bildats när mikroorganismerna levde, som skvallrade om deras förehavanden.

Borrkärna från den uråldriga lavan. De runda fläckarna är gasbubblor i vilka svampliknande organismer kunde bosätta sig när lavan svalnat. Bild: Birger Rasmussen

Borrkärna från den uråldriga lavan. De runda fläckarna är gasbubblor i vilka svampliknande organismer kunde bosätta sig när lavan svalnat. Bild: Birger Rasmussen

Det speciella med den här studien är att forskarna undersökt urberg, alltså sådant berg som bildats djupt nere i jordskorpan. Bevis för svunna erors liv är annars mest bekant från sedimentära bergarter, det vill säga bergarter som bildats uppe vid jordytan/på havsbotten av vittringsrester från äldre bergarter. I stort sett alla fossil som hittills hittats har varit inlagrade i sedimentära bergarter.

Forskarna bakom den nya studien lyfter fram att deras nya upptäckt och de metoder de använt mycket väl kan användas för att söka efter utomjordiskt liv. Liknande sprickor finns till exempel i berggrunden på Mars där förutsättningarna för liv på markytan inte är lika bra som på jorden.

I en annan studie publicerad i Nature Ecology & Evolution har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat tecken på ännu äldre livsformer som levt i lava på havsbotten redan för minst 2,4 miljarder år sedan. Det rör sig om världens äldsta svampliknande fossil som påträffades i mikroskopiska hålrum i vulkaniska bergarter från Sydafrika. Om det verkligen är svampar betyder det att dessa utvecklades långt tidigare än vad som tidigare antagits och att de ursprungligen uppstod i havsdjupen och inte på land.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter