Bookmark and Share

VAD ÄR...

... fulleren?

Sfäriskt fulleren, även kallat kol-60, är en vanligt förekommande molekyl i rymden. Bild: Nasa/JPL-Caltech/T. Pyle (SSC/Caltech)

Sfäriskt fulleren, även kallat kol-60, är en vanligt förekommande molekyl i rymden. Bild: Nasa/JPL-Caltech/T. Pyle (SSC/Caltech)

En av de fyra olika former av kol som förekommer i naturen är fulleren. I fulleren är kolmolekylerna arrangerade i ihåliga sfäriska, elliptiska eller rörformade strukturer. Den rörformade varianten kallas även för nanorör och den sfäriska fullerentypen, bestående av 60 kolatomer i ett fotbollsliknande mönster, är vanligt förekommande i rymden.

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Mysteriet med månens baksida löst

Ända sedan 1959, när den obemannade sovjetiska rymdfarkosten Luna 3 skickade hem de första bilderna på månens baksida, har frågan om varför de båda sidorna ser så olika ut förbryllat vetenskapen.Den sida som ständigt är vänd mot oss är full av månhav – kratrar fyllda med...

Matsug istället­ för mättnad

Personer som bär på genen FTO riskerar i högre grad än andra att utveckla fetma. Svenska forskare har kommit på varför det kan vara så. I en studie på 985 äldre sågs att en vanlig variant av genen orsakade hormonförändringar vilket gjorde personerna rundare när halterna av det...

Månen dunstar

Det antas finnas vatten inbäddat i månens berggrund eller till och med i frusen form uppe på ytan om det är tillräckligt kallt, som på polerna. Men räkna inte med att finna det på himlakroppens solbelysta sidor, säger forskare från Georgia Institute of Technology.Efter att i...

10

minuter. Så fort ska det gå att ladda bärbar elektronik om de traditionella grafitanoderna i litiumjonbatterier byts ut till kiselklädda anoder enligt en studie från University of California, Riverside Bourns College of Engineering.

Megajord förbluffar forskarna

Astronomer tillkännagav nyligen att de funnit en helt ny typ av planet – gigantiska stenplaneter med en massa 17 gånger jordens. Hittills har bara en sådan himlakropp påträffats, Kepler-10c, men forskarna tror att de kommer att hitta fler.Det märkliga med den är att forskarna inte trodde...

Syreisotoper nya bevis för månens bildande

De flesta stöder teorin om att månen bildades när en annan planet av Mars storlek, kallad Theia, kolliderade med den unga jorden för runt 4,5 miljarder år sedan. Men det har varit svårt att hitta några handfasta bevis för det. Jämförelser av förhållandet mellan bland annat syre-,...

Jupiters röda fläck krymper

Jupiters signum, den röda fläcken, är sig inte lik. Sedan 1930-talet har astronomerna sett hur den blir allt mindre. Sedan 2012 är den inte längre oval utan cirkelrund och har därefter krympt med 930 kilometer om året.Fläcken, som egentligen är en gigantisk virvelstorm, större än vår...

2 000 AU

bort från sin stjärna finns gas-jätten GU Psc b. Det ger den en omloppstid som motsvarar 80 000 jordår.
(En AU är avståndet mellan jorden och solen.)

Skyll blixtovädret på solen

Solvindar med hög hastighet resulterar i fler eller kraftigare åskväder på jorden, hävdar en studie i Environmental Research Letters. Forskarna såg en signifikant ökning i antal blixtar över Europa 40 dagar efter att snabba solvindar nått jordens atmosfär. Den exakta orsaken till detta...

Forskare omvärderar hur stor den beboeliga zonen är

Utomjordiskt liv kan vara vanligare än vi tror

Jakten på planeter kring andra stjärnor bär allt mer frukt och allt tyder på att planeter som jorden, med lagom storlek och på lagom avstånd från sin stjärna för att det ska kunna finnas liv, inte är något ovanligt därute.
Nu vänder dessutom ny forskning upp och ner på gamla föreställningar om var liv kan existera. Och utsikterna för att hitta liv i andra solsystem är ännu ljusare än vad astronomerna tidigare trott.

Dyningarna från big bang

första bevisen för gravitationsvågor

För nästan 100 år sedan lanserade Einstein sin allmänna relativitetsteori. Den förutsade många märkliga saker, en del så märkliga att inte ens Einstein själv trodde på dem. Men genom åren har allt bekräftats experimentellt eller genom mätningar. Bara ett fenomen har gäckat fysikerna – gravitations­vågor.
Men nu har de första bevisen för dessa svängningar i rumtiden kommit­. Och till på köpet bekräftar de ytterligare big bang-­teorin.

Vi pratar med Roya Nikjoo

Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, som vill skydda elförsörjningen med hjälp av blixtnedslag.

Ny himlakropp funnen i solsystemet

Vårt solsystem har blivit större. Ute i Oorts kometmoln har amerikanska astronomer funnit den mest avlägsna himlakropp i omlopp runt solen som hittills observerats.

Supernovas inre kartlagd

Astronomer har länge velat få klarhet i exakt hur det går till när massiva stjärnor exploderar till supernovor. Och nu har de för första gången, med hjälp av NuStar-teleskopet, kunnat kartlägga vad som händer inne i en stjärna under det sista ögonblicket innan den exploderar i en...

Planeter i massor

Kepler-teleskopet har funnit 715 nya planeter som cirklar runt 305 olika stjärnor. Flera solsystem består av flera planeter, vilket får dem att likna vårt eget. Nästan alla de nyupp­täckta planeterna är mindre än Neptunus. Fyra av dem är mindre än 2,5 jorden och har omloppsbanor inom...

Fet och långsam eller tunn och snabb

Varför vissa spiralgalaxer är runda och buktiga och andra är tunna och platta har länge varit en gåta. Men nu kan forskare vid International Centre for Radio Astronomy Research i Perth i Australien ha knäckt nöten. Enligt dem är det helt enkelt galaxens hastighet och massa som avgör...

5 000 000 000

år ska det nya strontium­atomurverket som National Institute of Standards and Technology (NIST) utvecklat, ticka på utan att sakta sig eller forta sig en endaste sekund.

Vintergatan in och ut

Genom att analysera förhållandet mellan de olika grundämnen som är tyngre än väte och helium i stjärnor på olika ställen i Vintergatan har forskare fått stöd för teorin om att vår galax bildades inifrån och ut. Forskarna bakom studien i Astronomy and Astrophysics fann mer magnesium i...

Vattnig dvärgplanet

Med hjälp av Herchelteleskopet har forskare nu upptäckt vattenånga på dvärgplaneten Ceres, belägen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Forskarna tror att Ceres består av en stenkärna täckt av ett tjockt lager is och att mängden sötvatten kan överstiga den som finns på...

Första bilden av jorden sedd från rymden

Bildkvaliteten är kanske inte den bästa – faktiskt rätt usel med dagens mått – men det här är den första bilden av jorden sedd från rymden. Fotografiet är taget från drygt 104 kilometers höjd ovanför södra USA den 24 oktober 1946, med en filmkamera monterad på en beslagtagen tysk...

Sidor