Bookmark and Share

Vad är en planet?

Hur stor måste en planet vara för att vara en planet och 2003 UB313, är den en planet eller ska den räknas som ett stort kuiperobjekt?

Från vänster: Eris, Pluto och Ceres.

Från vänster: Eris, Pluto och Ceres.

De senaste 20 åren har en mängd himlakroppar upptäckts i Kuiperbältet. Detta har väckt frågan om vad som är en planet. Inte minst 2003 UB313, eller Eris som den numera kallas, som upptäcktes 2005 på bilder tagna två år tidigare och visade sig vara något större än Pluto.

I augusti 2006 tog IAU, den internationella astronomiska unionen, det inte helt okontroversiella beslutet att frånta Pluto dess status som planet. För att räknas som en planet i det solsystem vi tillhör måste en himlakropp enligt IAU uppfylla tre villkor:

- Den har en omloppsbana runt solen.

- Den är, tack vare sin egen gravitation, mer eller mindre rund.

- Den saknar ”skräp” omkring­ sig.

Det tredje villkoret innebär att planeten är stor nog att ha rensat sin omgivning och det var det Pluto föll på. Istället tog IAU vid samma möte beslutet att definiera en ny typ av himlakroppar vid namn dvärgplaneter. Dessa ska uppfylla de två första villkoren, har skräp omkring sig men får inte vara en måne. Pluto, asteroiden Ceres samt Eris räknas därmed som dvärgplaneter men inte Plutos måne Charon, trots att den är relativt stor i förhållande till Pluto.

I juni i år definierade IAU en underkategori vid namn plutoider. Dessa är dvärgplaneter som befinner sig längre bort från solen än Neptunus – med andra ord Pluto och Eris, men inte Ceres. Som en fotnot kan nämnas att Eris var tvistens gudinna i grekisk mytologi.

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Mysteriet med månens baksida löst

Ända sedan 1959, när den obemannade sovjetiska rymdfarkosten Luna 3 skickade hem de första bilderna på månens baksida, har frågan om varför de båda sidorna ser så olika ut förbryllat vetenskapen.Den sida som ständigt är vänd mot oss är full av månhav – kratrar fyllda med...

Månen dunstar

Det antas finnas vatten inbäddat i månens berggrund eller till och med i frusen form uppe på ytan om det är tillräckligt kallt, som på polerna. Men räkna inte med att finna det på himlakroppens solbelysta sidor, säger forskare från Georgia Institute of Technology.Efter att i...

Megajord förbluffar forskarna

Astronomer tillkännagav nyligen att de funnit en helt ny typ av planet – gigantiska stenplaneter med en massa 17 gånger jordens. Hittills har bara en sådan himlakropp påträffats, Kepler-10c, men forskarna tror att de kommer att hitta fler.Det märkliga med den är att forskarna inte trodde...

Syreisotoper nya bevis för månens bildande

De flesta stöder teorin om att månen bildades när en annan planet av Mars storlek, kallad Theia, kolliderade med den unga jorden för runt 4,5 miljarder år sedan. Men det har varit svårt att hitta några handfasta bevis för det. Jämförelser av förhållandet mellan bland annat syre-,...

Jupiters röda fläck krymper

Jupiters signum, den röda fläcken, är sig inte lik. Sedan 1930-talet har astronomerna sett hur den blir allt mindre. Sedan 2012 är den inte längre oval utan cirkelrund och har därefter krympt med 930 kilometer om året.Fläcken, som egentligen är en gigantisk virvelstorm, större än vår...

2 000 AU

bort från sin stjärna finns gas-jätten GU Psc b. Det ger den en omloppstid som motsvarar 80 000 jordår.
(En AU är avståndet mellan jorden och solen.)

Skyll blixtovädret på solen

Solvindar med hög hastighet resulterar i fler eller kraftigare åskväder på jorden, hävdar en studie i Environmental Research Letters. Forskarna såg en signifikant ökning i antal blixtar över Europa 40 dagar efter att snabba solvindar nått jordens atmosfär. Den exakta orsaken till detta...

Forskare omvärderar hur stor den beboeliga zonen är

Utomjordiskt liv kan vara vanligare än vi tror

Jakten på planeter kring andra stjärnor bär allt mer frukt och allt tyder på att planeter som jorden, med lagom storlek och på lagom avstånd från sin stjärna för att det ska kunna finnas liv, inte är något ovanligt därute.
Nu vänder dessutom ny forskning upp och ner på gamla föreställningar om var liv kan existera. Och utsikterna för att hitta liv i andra solsystem är ännu ljusare än vad astronomerna tidigare trott.

Dyningarna från big bang

första bevisen för gravitationsvågor

För nästan 100 år sedan lanserade Einstein sin allmänna relativitetsteori. Den förutsade många märkliga saker, en del så märkliga att inte ens Einstein själv trodde på dem. Men genom åren har allt bekräftats experimentellt eller genom mätningar. Bara ett fenomen har gäckat fysikerna – gravitations­vågor.
Men nu har de första bevisen för dessa svängningar i rumtiden kommit­. Och till på köpet bekräftar de ytterligare big bang-­teorin.

Ny himlakropp funnen i solsystemet

Vårt solsystem har blivit större. Ute i Oorts kometmoln har amerikanska astronomer funnit den mest avlägsna himlakropp i omlopp runt solen som hittills observerats.

Supernovas inre kartlagd

Astronomer har länge velat få klarhet i exakt hur det går till när massiva stjärnor exploderar till supernovor. Och nu har de för första gången, med hjälp av NuStar-teleskopet, kunnat kartlägga vad som händer inne i en stjärna under det sista ögonblicket innan den exploderar i en...

Planeter i massor

Kepler-teleskopet har funnit 715 nya planeter som cirklar runt 305 olika stjärnor. Flera solsystem består av flera planeter, vilket får dem att likna vårt eget. Nästan alla de nyupp­täckta planeterna är mindre än Neptunus. Fyra av dem är mindre än 2,5 jorden och har omloppsbanor inom...

Fet och långsam eller tunn och snabb

Varför vissa spiralgalaxer är runda och buktiga och andra är tunna och platta har länge varit en gåta. Men nu kan forskare vid International Centre for Radio Astronomy Research i Perth i Australien ha knäckt nöten. Enligt dem är det helt enkelt galaxens hastighet och massa som avgör...

Vintergatan in och ut

Genom att analysera förhållandet mellan de olika grundämnen som är tyngre än väte och helium i stjärnor på olika ställen i Vintergatan har forskare fått stöd för teorin om att vår galax bildades inifrån och ut. Forskarna bakom studien i Astronomy and Astrophysics fann mer magnesium i...

Vattnig dvärgplanet

Med hjälp av Herchelteleskopet har forskare nu upptäckt vattenånga på dvärgplaneten Ceres, belägen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Forskarna tror att Ceres består av en stenkärna täckt av ett tjockt lager is och att mängden sötvatten kan överstiga den som finns på...

Första bilden av jorden sedd från rymden

Bildkvaliteten är kanske inte den bästa – faktiskt rätt usel med dagens mått – men det här är den första bilden av jorden sedd från rymden. Fotografiet är taget från drygt 104 kilometers höjd ovanför södra USA den 24 oktober 1946, med en filmkamera monterad på en beslagtagen tysk...

Nasa och Esa vill

Bygga på månen

med jättelika 3D-skrivare

Det är 42 år sedan människan senast satte sin fot på månens yta.Inom en inte alltför avlägsen framtid ska vi vara tillbaka. Både Nasa och andra rymdaktörer planerar expeditioner, men också fast bemannade baser. Men att bygga hus på månen är inte helt lätt – väggar, tak och andra...

En molnig dag på GJ 1214b

Om du funderar över hur vädret i detta nu kan tänkas vara på exoplaneten GJ 1214b så har amerikanska forskare nu besked att ge – det är molnigt och någon uppluckring i molntäcket är inte att vänta.Prognosen kommer från forskare från University of Chicago som under elva månader i...

Så kokas ett universum ihop

Det behövs ingen jättesmäll för att skapa ett expanderande universum, har forskare vid Wiens tekniska universitet, Harvard, MIT och Edinburghs universitet, kommit fram till.De beskriver i en artikel i den ansedda tidskriften Physical Review Letters hur ett universum skulle kunna skapas...

Rymdentusiaster driver upp tempot

Första bemannade Marsexpeditionen redan om fyra år

På ett eller annat sätt ska vi ta oss till Mars. Så är det tydligen bestämt.
Men tidsperspektiven skiljer sig åt mellan olika planer och projekt. Organisationen Mars One siktar optimistiskt på att etablera en permanent bosättning där redan 2023. Amerikanska rymdstyrelsen Nasa med sin nedskurna budget menar att det dröjer minst tjugo år till det första besöket.
Det privatfinansierade projektet Inspiration Mars tycker att det räcker med fyra år. Redan 2018 ska astronauterna kunna vara på väg – förutsatt att programmet får uppbackning av just Nasa.

Sidor