Den antika staden Pompeji har förfallit skandalöst och varje år förstörs minst 150 kvadratmeter så pass att det inte går att reparera.

Restaurering pågår än idag av de kroppar som förstenades under Vesuvius utbrott.

Anno Domini 79 fick vulkanen Vesuvius i Italien ett stort utbrott, dödade tusentals människor och ödelade staden Pompeji. Den historien känner vi alla väl till. Vad man däremot inte vet så mycket om är detaljerna och, visar det sig nu, varför så många människor dog – naturligtvis undantaget dem som krossades av flygande klippblock eller under kollapsande hus.

Det finns endast ett historiskt vittne, Plinius den yngre, som berättar hur en nära anförvant dukar under i ett moln av rök och aska. Utifrån detta vittnesmål har man antagit att flertalet dog när de förgiftades av gas och aska från vulkanen, men nu visar en ny studie att merparten av befolkningen i Pompeji och närliggande städer på Vesuvius sluttningar sannolikt dog när de träffades av en enorm våg av extrem hetta direkt från vulkanens inre. Döden var lika oundkomlig som ögonblicklig och det är därför så många av de påträffade offren återfinns i rörelsepositioner. De var aktiva när katastrofen slog till och de träffades av en våg av hetta på mellan 120 och 150 grader. Några få sekunders exponering för hettan dödade invånarna omedelbart fastän Pompeji ligger nästan en mil från vulkanens centra. Städerna på närmare avstånd fick utstå en ännu starkare våg av hetta på mellan 230 och 260 grader. Hade offren som man tidigare antagit, förgiftats av gaserna skulle de återfunnits i helt andra och ofta sovande ställningar, utslagna av de giftiga gaserna. Men så är det inte. Troligtvis får nu delar av Pompejis historia skrivas om.