Vädret och hälsan

Förr i tiden kunde man få ett lindrigare straff om man begått ett brott under inflytande av ohälsosamt väder. Idag verkar det mest som en uppfattning­ som kan sorteras in bland allehanda skrock och vidskeplighet som ofta påverkade­ människors liv innan den moderna vetenskapen gjorde entré.
Men faktum är att det finns tydliga kopplingar mellan väder och vår hälsa, både fysiskt och mentalt. Och med den ganska färska forskningsgrenen biometeorologi­ kartläggs kopplingarna mellan väder och hälsa allt bättre.

Sämre hälsa vid visst väder?

Sämre hälsa vid visst väder?

Vädret lär vara vårt vanligaste samtalsämne, sjukdomar det näst vanligaste. När hösten och vintern nu nalkas är det högsäsong för att kombinera dessa två ämnen. Det blir klagovisor om regn och rusk och hosta och snuva. För allt detta hänger ju ihop, eller hur?

Det är svårt att motbevisa sådana grundmurade föreställningar. Men det kan också vara svårt att bevisa de vetenskapliga sambanden mellan­ meteorologi, biologi, medicin och i förlängningen även psykologi. Det blir en ämneskombination som spänner över allt från fysiken med sina exakta lagar till beteendevetenskaper med sina mer komplexa och osäkra samband.

Människan har i tusentals år förstått att det finns samband mellan väder och sjukdomar. Den antike grekiske läkaren Hippokrates som levde 460-377 f.Kr. ansåg att man för att kunna förstå sjukdomar rätt också måste förstå vädret. I ett av sina berömda medicinska verk skrev han följande: ”Den som har för avsikt att ägna sig åt läkekonsten på ett riktigt sätt bör för det första observera årstiderna och vilka effekter de frambringar, för de är alla olika och skiljer sig mycket från varandra vad gäller sina förändringar. Sedan vindarna, de varma och de kalla, speciellt de som är gemensamma för alla länder, och sedan de som hör till olika platser.”

Det närmaste ett idealklimat vi kan komma när det gäller mänskligt välbefinnande är nog Kanarieöarna med sommartemperaturer mellan 23 och 28 grader och mellan 18 och 22 grader på vintern. Närheten till havet med vattentemperatur omkring 18 grader på vintern och omkring 23 grader på sommaren ger lagom svalkande havsbris under hela året. Bild: Skylight

Det närmaste ett idealklimat vi kan komma när det gäller mänskligt välbefinnande är nog Kanarieöarna med sommartemperaturer mellan 23 och 28 grader och mellan 18 och 22 grader på vintern. Närheten till havet med vattentemperatur omkring 18 grader på vintern och omkring 23 grader på sommaren ger lagom svalkande havsbris under hela året. Bild: Skylight

Biometeorologi

Allt liv på jorden är anpassat till begränsade intervall av temperatur, fuktighet, lufttryck och solljus. Vi tål inte för stora avvikelser från dessa intervall eller extrema former av till exempel vindar och nederbörd. Det är lätt att se hur växter påverkas av vädret, svårare ibland när det gäller människor. När det gäller oss själva förlitar vi oss ofta på subjektiva upplevelser som att vi blir deppiga när det är gråväder en längre tid och att vi mår bra i sol och lagom värme. Vi observerar att vi lätt blir magsjuka i sommarens värmeböljor och förkylda i höst- och vinterrusk.

Det finns ett tvärvetenskapligt ämne som beskriver och försöker förklara detta samband mellan väder och hälsa. Det kallas biometeorologi och är en slags modern variant av Hippokrates teorier.

Biometeorologin har växt fram som vetenskap sedan förra seklet och är ett vedertaget begrepp i många länder­ som till exempel Tyskland, Australien­, Japan, England, Frankrike­, USA och Ryssland. Här i Sverige har vi hittills legat ganska lågt när det gäller biometeorologi. Biometeorologin försöker påvisa och förklara samband mellan väder och människors välbefinnande och hälsa, såväl positivt som negativt. Biometeorologin kan visa flera statistiskt säkerställda samband och ofta, men inte alltid, förklara vari sambanden­ består. Svårigheter kan uppstå när det gäller att påvisa subjektiva upplevelser och indirekta samband mellan vädret och välbefinnandet. Vem kan exempelvis kvantifiera min huvudvärk och förklara exakt vilka fysikaliska lagar som påverkar den? Och hur förklarar man med en formel sambandet mellan vind, fuktighet och irritation?

Trots dessa svårigheter har vetenskapsmän handlöst kastat sig in i detta komplexa ämne för att försöka förstå dess sanningar, halvsanningar, hypoteser och myter. 1956 bildades ”Internationella sällskapet för biometeorologi” (ISB) och de har årliga internationella konferenser kring detta ämne. Deras språkrör är tidskriften ”Journal of Biometeorology”.

Från början såg många med skepsis på deras verksamhet, men ämnet har med tiden fått allt fler anhängare och nu blivit ganska allmänt vedertaget som en seriös vetenskap.

Under vikingatiden och tidig medeltid var begreppet ”vädervärk” inskrivet i en del lagar. En gärningsman som åsamkat sitt offer sår som medförde vädervärk, skulle straffas hårdare. Samtidigt sade lagen att om ett brott begåtts under påverkan av ogynnsam väderlek, så skulle detta anföras som en förmildrande omständighet för den åtalade. Bild: Skylight

Under vikingatiden och tidig medeltid var begreppet ”vädervärk” inskrivet i en del lagar. En gärningsman som åsamkat sitt offer sår som medförde vädervärk, skulle straffas hårdare. Samtidigt sade lagen att om ett brott begåtts under påverkan av ogynnsam väderlek, så skulle detta anföras som en förmildrande omständighet för den åtalade. Bild: Skylight

Solen

Om vi ska utgå från några olika väderfenomen­ och se vilka samband de kan ha med vårt välbefinnande och vår hälsa, så är det väl naturligt att börja med solen, som är förutsättningen för vädret och allt liv på jorden. Lagom mycket solsken är en förutsättning för att vi ska må bra. Förutom rent psykologiska skäl, finns det många medicinska skäl för att vi ska vistas ute i solen. Solstrålningen hjälper till att skapa d-vitaminer i huden, vilket kroppen behöver för att kunna ta upp kalcium och fosfor. Utan sol skulle skelettet bli mjukt och deformerat.

Ljuset i sig är också en förutsättning för att vi ska må psykiskt bra. På vinter­halvåret när mörkret härskar­ här i Norden drabbas en del människor­ av depressioner på grund av ljusbrist. Sådana tillstånd kan botas­ med hjälp av ljusterapi.

Solens strålar innehåller elektromagnetiska vågor av många olika våglängder, till exempel långvågig infraröd värmestrålning, synligt ljus av olika färger och kortvågig ultraviolett strålning (uv-strålning). För mycket uv-strålning kan ge oss sjukdomar som exempelvis hudcancer. För att mildra effekten av uv-strålning bildar huden ett brunt pigment när vi utsätts för höga doser, vi blir solbrända. Men människor är olika mycket känsliga för uv-strålningen. Svarta och mörkbruna människor är ganska okänsliga, medan de med ljus hy som sällan eller aldrig blir bruna är mycket känsliga. Meteorologiska institutioner utfärdar prognoser på så kallat u-index som mått på hur mycket man kan vistas i solen utan att ta skada.

På den här satellitbilden syns en scirocco, en het och torr ökenvind som för med sig sand och stoft från Saharaöknen till Medelhavet (till höger syns Nildeltat). Sciroccon påverkar människor på samma negativa sätt som föhnvindar. På Sicilien lär det vara så att domstolarna förr dömde till lindrigare straff för brott som begicks under sciroccon. Den betraktades som en förmildrande omständighet. Bild: Nasa

På den här satellitbilden syns en scirocco, en het och torr ökenvind som för med sig sand och stoft från Saharaöknen till Medelhavet (till höger syns Nildeltat). Sciroccon påverkar människor på samma negativa sätt som föhnvindar. På Sicilien lär det vara så att domstolarna förr dömde till lindrigare straff för brott som begicks under sciroccon. Den betraktades som en förmildrande omständighet. Bild: Nasa

Värme och kyla

För att vår kropp ska kunna fungera måste de inre organen ha en temperatur kring 37 grader. Små avvikelser från denna temperatur kan vara förödande. Två-tre graders avvikelse uppåt eller nedåt leder till påtaglig försvagning och snabb utmattning. Om kroppstemperaturen hos en människa sjunker under 30 eller stiger över 42,5 grader avlider personen snart.

När det är kallt brukar vi försöka motverka avkylningen genom att öka förbränningen i kroppen med muskelarbete. Omedvetet börjar vi att huttra och skaka. Medvetet kan vi ta en åkarbrasa eller börja hoppa och stampa. Genom att äta och dricka varmt ökar vi också förbränningen.

När det blåser känns det kallare. Det beror på att vinden blåser bort det isolerande varmluftlagret närmast huden. Förfrysningsrisken beror alltså inte bara på temperaturen, utan också på vindhastigheten.

När det är mycket varmt måste kroppen arbeta hårt för att kyla ned sig. Hjärtat arbetar hårdare för att pumpa runt blodet i ådrorna och pulsen stiger. Hudens små porer öppnar sig och vi svettas ymnigt. När svettdropparna avdunstar åtgår det värme som tas från huden, som då avkyls, och värmebalansen återställs.

Vid en värmebölja med hög luftfuktighet avdunstar inte svettdropparna lika lätt, utan börjar istället att rinna utefter kroppen. Avkylningen fungerar då inte lika bra, utan vi blir varmare och varmare och kroppen börjar torka ut. Om kroppen förlorar fem procent av sin vätska blir vi törstiga och känner oss svaga. Vid tio procents vätskeförlust kan vi drabbas av huvudvärk och yrsel och får svårt att gå. Förlorar man mer än 15 procent vätska är det fara för livet. Det är alltså viktigt att dricka mycket när det är varmt.

Bakterier och virus trivs och förökar­ sig i värme. Varma somrar medför därför ofta magsjukor och matförgiftning vid olämplig hantering av livsmedel. Under rötmånaden bör vi därför vara extra försiktiga med matvaror. Men vissa bakterier tycker också om vinterns fuktiga luft och drar sig inomhus för att undvika solstrålarnas steriliserande effekt. Därför drabbas vi oftare av förkylningar och influensor under senhösten och vintern när vi vistas mer inomhus. Kyla sätter också press på vårt immunförsvar och vi får svårare att motstå angreppen från bakterier och virus.

Lufttryck

Atmosfären kring jorden är ett luft­lager som orsakar ett tryck mot jord­ytan. På varje kvadratmeter vilar tio ton luft, som vi normalt inte känner av på grund av att trycket i vår kropp anpassar sig till det yttre lufttrycket. Lufttrycket mäts i enheten hektopascal­ (hPa) och medellufttrycket vid jord­ytan (havsytans nivå) är 1013 hPa. Ett genomsnittligt lågtryck brukar ha ett lufttryck kring 970-990 hPa och det lägsta lufttryck som uppmätts är 870 hPa i ögat på en tyfon. Lufttrycket i ett högtryck brukar ligga mellan 1020 och 1040 hPa, och det högsta

Bioväderprognos för Tyskland gällande risken för migrän respektive schizofreni en sommardag med växlande molnighet, lokala regnskurar och 17-22 grader. Ett väder som egentligen förefaller vara ganska behagligt. Det tyska väderföretaget Donnerwetter gör bioväderprognoser för 29 olika sjukdomar.

Bioväderprognos för Tyskland gällande risken för migrän respektive schizofreni en sommardag med växlande molnighet, lokala regnskurar och 17-22 grader. Ett väder som egentligen förefaller vara ganska behagligt. Det tyska väderföretaget Donnerwetter gör bioväderprognoser för 29 olika sjukdomar.

lufttryck som uppmätts är 1085,6 hPa i ett kraftigt vinterhögtryck i Mongoliet.

Det yttre lufttrycket kan alltså variera­ i storleksordningen 10-15 procent, och det måste det inre av vår kropp anpassa sig till. Om det yttre lufttrycket hastigt faller när ett djupt lågtryck närmar sig, hinner kroppen inte riktigt med att anpassa sig, utan membran och vätskor i leder expanderar då och ger ökat tryck på inflammerade vävnader, som i sin tur ger upphov till smärta. En del människor med reumatism får också värre besvär under flygningar i kabiner med sänkt lufttryck. Det finns också teorier om att lufttrycksförändringar och vind i ett lågtryck skapar ohörbart ultraljud som kan ge huvudvärk och migrän.

Vid ett försök med flera personer i en tryckkammare med extremt lågt lufttryck som sedan fick stiga, registrerades en ökning av ämnet dopamin i kroppen, ett ämne som är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Men ökningen noterades bara för de som var under 30 år, hos de äldre noterades ingen förändring. Det finns också statistik som visar på en ökad självmordsfrekvens när lufttrycket faller kraftigt.

Undersökningar visar att omkring 30 procent av alla människor känner någon form av obehag vid förändringar i vädret. Ett par procent känner­ sig till och med riktigt sjuka när ett lågtryck närmar sig, och det beror troligen inte bara på förändringar i lufttrycket.

Om man betraktar en bergskedja från läsidan­ kan man se en molnkam ovanpå berget­ (jämför med faktarutan om föhn­vindar) som kallas ”föhnmur”. Bild: Skylight

Om man betraktar en bergskedja från läsidan­ kan man se en molnkam ovanpå berget­ (jämför med faktarutan om föhn­vindar) som kallas ”föhnmur”. Bild: Skylight

Joner i luften

Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Och i vissa väderlägen kan den ena eller den andra laddningen dominera. Det råder lite delade meningar om jonernas inverkan på vårt välbefinnande, men den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra vid ett överskott av negativa joner, medan vi mår sämre vid ett överskott av positiva joner.

Forskare har till exempel funnit att de celler som bygger upp vävnader efter­ skador (ärr) är lite annorlunda än andra celler.

Om de blir utsatta för positiv elektrisk laddning, kan de ge smärtsignaler till hjärnan. Det kan vara förklaringen till att man får vädervärk i skadade knän, operationsärr eller amputerade kroppsdelar. Vår hjärna som arbetar med elektriska signaler är också känslig för elektromagnetisk påverkan och det kan förklara att en del människor mår psykiskt dåligt när ett lågtryck närmar sig och då det är överskott på positiva joner i luften.

Åskväder innehåller stora mängder elektrisk laddning och före ovädret kan det vara extremt höga halter av positiva joner som ger obehagskänslor hos många människor. Efter åskan är det ett överskott på negativa joner och då mår vi betydligt bättre.

Naturligtvis inverkar också det skrämmande hos åskan med obehag före och under åskvädret och lättnad efteråt. Det kan vara oerhört svårt att särskilja vad det är som påverkar vårt obehag och välbefinnande mest – psykiska och fysiska effekter går i varandra.

I höst- och vinterrusket frodas förkylningar och influensor. Reumatiker lider av den råkalla fuktigheten och en del blir deprimerade av mörkret. Bild: Skylight

I höst- och vinterrusket frodas förkylningar och influensor. Reumatiker lider av den råkalla fuktigheten och en del blir deprimerade av mörkret. Bild: Skylight

Vind

Vindar kan naturligtvis orsaka obehag och fysiska skador när det blåser storm eller orkan. Men även till synes oskyldiga vindar kan orsaka stort obehag hos många människor. Torra och varma vindar anses ha stark psykisk påverkan och orsaka bland annat irritation, depression och nervositet, tillstånd som ger upphov till ökat antal olyckor, självmord och ökad brottsfrekvens. Särskilt omtalade är föhnvindarna som kan ge stora och snabba väderförändringar i lä av bergstrakter. När luften blåser mot en bergskedja tvingas den stiga och avkyls med kondensation av vattenånga och nederbördsutfällning som följd. Luften som blåser nerför bergskedjan på läsidan har då förlorat mycket fuktighet och har blivit betydligt torrare. När vattenångan kondenserade till moln- och regndroppar på lovart­sidan tillfördes också stora mängder värme till luften gom fysikaliska processer. På läsidan blåser därför en så kallad föhnvind som är betydligt varmare och torrare än vinden på lovartsidan. Föhn kan exempelvis uppstå på nordsidan av Alperna när det blåser sydvind och är ett fruktat fenomen som anses kunna driva befolkningen där till vansinne.

Mycket av detta kan uppfattas som myter eller gammal skrock, men det finns gott om statistik som visar på ett samband mellan föhnvindar och allt vad de kan ställa till med. Det är dock svårt att säga exakt vad orsaken är, och troligen är det flera faktorer som påverkar människor. Den torra luften torkar ut slemhinnor och luftvägar. Bakterier, damm och pollen kan då lättare ta sig in i kroppen och orsaka irritationer och inflammationer. Den torra luften kan också orsaka astma och migrän. Den stora temperaturhöjningen kan orsaka värmerelaterade kroppsreaktioner som kramper. Om det blåser friska eller hårda föhn­vindar kan snabba lufttrycksförändringar och ultraljud utlösa väderkänslighet. Friktionen mellan vinden och marken sliter loss elektroner från luften som alltså får ett överskott av positiva joner – och de lär ju som tidigare nämnts vara negativa för vårt välbefinnande.

Framtiden

Eftersom biometeorologin idag bara befinner sig på blöjstadiet, kan vi kanske förvänta oss stora framsteg under de närmaste decennierna. Vi kommer förmodligen att förstå betydligt mer om sambanden mellan väder och hälsa och kanske kunna åtgärda många av de problem vädret skapar. Om negativa joner verkligen är bra för vår hälsa och vårt välbefinnande kan vi med gott samvete använda oss av joniseringsapparater för att må bättre. Sjukhus kan få prognoser på kommande sjukdomar och förbereda sig för anstormning av akutfall.

Vi som vet att vi har problem med vädret kan förbereda oss på kommande krämpor med hjälp av bioväder­prognoser, som kanske kan låta ungefär så här: ”Ett lågtryck över Brittiska öarna rör sig åt nordost och kan i morgon ge hjärtbesvär i Götaland och södra Svealand. Norra Svealand och södra Norrland får lokala ledbesvär, möjligen med inslag av huvudvärk och migränanfall. I norra Norrland blir det övervägande negativt på jonfronten och humöret blir därvid allt positivare.”

Fakta: 
BIOMETEOROLGI
Så här mår vi i olika väder enligt biometeorologisk expertis.

Så här mår vi i olika väder enligt biometeorologisk expertis.

Enligt den ganska unga vetenskapsgrenen biometeorologi har vädret en generell påverkan på hur vi känner oss. Eftersom vädret sällan är det som primärt avgör

hur vi mår, så går det inte

att säga så mycket på individuell nivå. Däremot finns det statistik som visar att ett visst väder påverkar en befolkning rent statistiskt.

HUR MYCKET TÖRS JAG SOLA?

Uv-index är ett mått på styrkan hos den skadliga delen av solens uv-strålning när den är som intensivast under dagen. Under sommarhalvåret utfärdar SMHI dagligen prognoser för uv-index som presenteras i bland annat tidningar och på internet. För att avgöra hur mycket man kan sola använder man tabellen här intill som gäller för hudtyp 2.

VILKET ÄR FARLIGAST, HETTA ELLER KÖLD?

I Europa dör omkring 200 000 människor varje år på grund av extrem hetta. Samtidigt dör runt 1,5 miljoner av köld, alltså mer än sju gånger så många.

I en varm stad som Aten är proportionerna ungefär de samma. I medeltal dör där årligen enligt statistiken 1 376 personer av hetta och 7 852 av kyla.

En global uppvärmning på ett par grader borde alltså logiskt sett innebära färre dödsfall på grund av extrema temperaturer.

DEN FRUKTADE FÖHNVINDEN
Föhnvinden är en torr och varm vind som bildas på följande sätt: När luften blåser mot en bergskedja hävs den och avkyls. Vatten­ångan i luften kondenserar då till molndroppar och nederbörd utfälls. På läsidan blir därför luften torrare. När vattenångan kondenserar till vattendroppar tillförs värme till luften (lika mycket värme som det åtgår för att avdunsta motsvarande mängd vatten). Luften på läsidan blir därför också varmare än den på lovartsidan.

Föhnvinden är en torr och varm vind som bildas på följande sätt: När luften blåser mot en bergskedja hävs den och avkyls. Vatten­ångan i luften kondenserar då till molndroppar och nederbörd utfälls. På läsidan blir därför luften torrare. När vattenångan kondenserar till vattendroppar tillförs värme till luften (lika mycket värme som det åtgår för att avdunsta motsvarande mängd vatten). Luften på läsidan blir därför också varmare än den på lovartsidan.

En av de mest mytomspunna väderföreteelserna när det handlar om kopplingen mellan väder och hälsa är föhnvinden. Det påstås att vinden bland annat kan ge huvudvärk, driva folk till vansinne och till och med självmord. Mycket är gammal skrock, men det finns statistiska belägg för att det finns en viss sanning i det hela. Bland annat har en undersökning vid Münchens universitet visat att självmordsfrekvensen ökar med tio procent när föhnen blåser.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter