Kalongen:

Vampyren som är vegetarian

Den är stor och har vingar och tänder som lätt leder tankarna till Dracula i fladdermusskepnad. Men kalongen, ­eller den större flygande hunden, föredrar frukt och nektar framför blod.
Likt ett jättestort bi far den stora fladdermusen fram mellan fruktträden och sprider pollen med hjälp av sin päls.

Kalongen är en skräck­injagande varelse som fått sitt latinska namn efter rumänska blodsugande demoner. Fast den är strikt vegan. Bild: Dadero

Kalongen är en skräck­injagande varelse som fått sitt latinska namn efter rumänska blodsugande demoner. Fast den är strikt vegan. Bild: Dadero

Det finns omkring 175 olika arter av flygande hundar, och i den familjen återfinns de allra största fladder­musarterna. Namnet har de fått eftersom de liknar hundar från halsen och uppåt, samt naturligtvis på grund av sin flygförmåga. Vissa arter liknar mer rävar och kallas följaktligen för flygande rävar. Ett mer passande samlingsnamn är fruktfladdermöss där det både framgår vad det är för slags djur och vad de lever av.
En av de största fruktfladdermössen kallas större flyghund eller kalong.
Dess latinska namn lyder Pteropus vampyrus vilket kommer från det slaviska ordet wampir som betyder blodsugande spöke eller demon. Men i ­fallet med den flygande hunden kunde inget vara mer missvisande. De fredliga djuren är vegetarianer och lever på pollen, nektar och frukt – långt från ­vampyrers matvanor.
Kalongen har i likhet med flera andra flygande hundar två klor på frambenen. Andra fladdermöss har bara en klo på tummen men flyghundarnas två möjliggör för djuren att grabba tag i en gren och klättra uppåt i träden.

En kalong lämnar  sitt måltidsträd.  Bild: Daniel Vianna

En kalong lämnar sitt måltidsträd. Bild: Daniel Vianna

Inget ekolod
Kalongen lever i kolonier som kan bestå av allt från några få individer till flera tusen. De återfinns i flera olika typer av livsmiljöer som opåverkade skogar, mangroveskogar och nuförtiden även i fruktodlingar där de har nära till maten.
Under dagen sover de tätt tillsammans hängande upp och ned. De sveper sina hudflikar omkring sig som ett täcke och liknar stora kokonger där de hänger i klasar i träden. Är dagen varm använder de istället vingarna till att fläkta sig med.
I skymningen lämnar hela kolonin sitt näste och drar ut på fruktjakt. Kalongerna kan flyga upp till fem mil under en natt och de flyger mycket tyst. Till skillnad från andra fladdermöss använder de flygande hundarna inte ekolokalisering utan förlitar sig på sin goda syn och lukt när de ska hitta lämpliga fruktträd.

De flygande hundarna sveper vingarna om sig som skydd under dagvilan.  Bild: IBL

De flygande hundarna sveper vingarna om sig som skydd under dagvilan. Bild: IBL

Viktiga pollinatörer
När den stora kolonin hittat ett bra träd är det slut på friden. Den tysta flykten avlöses av ett fruktfrossande under stort oväsen. Hundratals fladdermöss kan landa i samma område, och de delar ofta upp sig i familjegrupper under själva måltiden.
Landningen sker med huvudet uppåt, vilket är en onaturlig position för en fladdermus. Det rättas dock snabbt till genom att de vänder sig med huvudet nedåt när det är dags att börja festa på frukt och nektar. Tack vare sin långa tunga kan de slicka i sig nektar utan att skada blommorna. Pollen från träd och blommor fastnar i deras päls och förs över till andra träd när kalongerna byter träd. Därför är de mycket viktiga pollinatörer i ekosystemen. På senare år har man börjat inse det ekonomiska värdet av fruktfladdermössens pollinering, och det är stora summor det handlar om.

Rätt plats i nästet
När kalongerna ätit klart fram på morgonen återvänder kolonin till sitt näste för att sova under dagen. Djuren klättrar omkring i sovträden för att hitta en bra plats och en hel del bråk och gräl uppstår om de bästa platserna. Det skriks, boxas och bits för att reda ut rangförhållanden och rätten till bästa platsen. Alla kolonins honor får sina ungar i stort sett samtidigt. Födelsetiden varierar dock i olika geografiska områden. Honan föder ungen i sin vanliga position, det vill säga hängande upp och ned. Hennes vingar blir en hängmatta för ungen som den landar i vid födseln.
De nyfödda fladdermössen bärs sedan av sin mamma under de första dygnen, men därefter lämnas de i stora barnkammare när mammorna ger sig iväg för att äta. Honan lämnar alltid ungen där hon själv sovit under dagen och det är så hon hittar den bland alla andra när hon återvänder. Ungarna diar i tre månader, sedan är de flygfärdiga och får klara sig själva.

Den flygande hunden har fått sitt namn för att den ser ut som en hund i ansiktet. På engelska är det ­istället likheten med räv som betonas – large flying fox. Bild: IB

Den flygande hunden har fått sitt namn för att den ser ut som en hund i ansiktet. På engelska är det ­istället likheten med räv som betonas – large flying fox. Bild: IB

Jagas för köttet
Det största hotet mot de flygande hundarna är att de jagas för att ätas. Köttet anses vara en delikatess. De flyger långa sträckor för att transportera sig mellan sovplatser och matplatser och det är inte ovanligt att de passerar gränser mellan länder. Lagar och restriktioner är olika i olika länder och någon harmonisering av reglerna finns inte. Kalongerna kan lagligt jagas i ett land, medan situationen i grannlandet är helt annorlunda.
Dessutom huggs ofta skogarna de bor i ned och ersätts av plantager där djuren har svårt att hitta mat. Det gör att de måste flyga långt och risken att bli skjutna ökar.

Fakta: 
Kalong
Latinskt namn: Pteropus vampyrus
Vingspann: 1,5 meter
Vikt: 0,6 – 1,1 kg
Livslängd: Upp till 15 år
Utbredningsområde: Sydostasien (Myanmar, Thailand, Kambodja, ­Vietnam, Malaysia, Singapore, Indonesien, Borneo och Filippinerna)

Material från
Allt om Vetenskap nr 5 - 2015

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter