Shutterstock/KC Lens and Footage
Himlens blå farve kommer af lysets spredning.

Varför är himlen blå?

När vi tittar upp möts vi av en blå himmel. Men varför är himlen egentligen blå?

Orsaken till vår blåa himmel finns i ljusets spridning. På väg ned mot jordens yta sprids ljuset med de kortaste våglängderna kraftigast.

Det blå ljuset är den mest kortvågiga färgen i det synliga spektrum, och därför sprids det väsentligt mer blått ljus över himlen än ljus i alla andra färger.

Det är de minsta molekylerna i atmosfären såsom syre (O2) och kväve (N2) som sprider ljusets färger olika. Större partiklar, till exempel vatten och damm, sprider ljus i stort sett oberoende av dess färg.

Den blå nyansen beror på vatten

Det är därför möjligt att bedöma mängden av just vatten i atmosfären genom att titta på hur ljusblå himlens färg egentligen är.

I en extremt torr polarluft framstår himlen nästan som svart-blå, och den i våra ögon blåaste himlen är faktiskt mestadels uppblandad med en del andra färger – alltså vitt ljus – vilket gör att den ser riktigt blå ut.

I luftmassor som under längre tid har tillförts vattenånga från varmt havsvatten blir himlen i det närmaste vitaktig, och favoriseringen av den blå färgen överskuggas helt av en kraftigare reflexion av hela färgspektrum.

Rayleighspridning föredrar blått ljus

Spridningen, som gynnar det blå ljuset, som har kortare våglängd än det röda, kallas för Rayleighspridning. Storleken av de molekyler som sprider ljuset ligger här relativt nära våglängden för ljuset.

Det blå spektrum ligger mellan cirka 4 000 och 5 000 ångström, medan till exempel rött ljus har en våglängd på cirka 7 000 ångström, där en ångström motsvarar 10-10 meter.

Rayleighspridningen är också orsak till ett annat lika välkänt fenomen – den röda solnedgången. Här är solstrålarnas väg genom atmosfären så lång att endast den mest "uthålliga" färgen finns kvar – nämligen rött.