Kevin Grieve/Unsplash
Kvinnor gäspar
Människan
Kroppen

Vetenskapen förklarar: Därför gäspar vi

Det kan kännas både oemotståndligt och oundvikligt när lustan att vrida käkarna ur led smyger sig på. Men varför gör vi de stora okontrollerade luftintagen? Vetenskapen försöker ge oss svaret.

Publicerad den 06.12.22
Text: Karine Kirkebæk

Varför gäspar vi?

Alla människor gäspar cirka 20 gånger varje dag. Men varför?

Den vetenskapliga förklaringen bakom de långa, djupa gäspningarna är inte direkt huggen i sten. För forskare vet inte helt säkert varför vi gäspar.

En av förklaringarna har i många år varit att vi gäspar därför att syrenivån i våra lungor är för låg. Gäspningen är därför hjärnans sätt att sätta i gång ett stort intag av nytt, friskt syre.

Men foster gäspar också, vilket förundrar forskarna, eftersom de inte andas in syre genom lungorna i livmodern.

Ultraljudsvideo: Wolfgang Moroder

Gäspningar kyler ned hjärnan

En annan och nyare förklaring till gäspningar är att de är viktiga för att hålla vår hjärna nedkyld. Gäspningar ökar hjärtrytmen, blodgenomströmningen och ansiktsmuskulaturen, som alla bidrar till att kyla ned vår biologiska dator.

En tredje förklaring till den käkvridande rörelsen är att gäspningen är en urgammal tradition.

Du kopierar till exempel inte din kollegas trötthet, utan öppnar munnen på vid gavel därför att du omedvetet deltar i en urgammal ritual, som har utvecklats hos människogrupper för att hålla sig vakna och på vakt mot faror.

Gäspningar smittar

Vi gäspar inte bara för att hjälpa hjärnan. Gäspningen är en universell reflex som smittar därför att vi är i stånd att känna empati för andra människor.

Kan du motstå frestelsen att gäspa när du tittar på den här filmen?

Men den smittsamma gäspningen smittar inte alla. I en annan studie kom man fram till att barn under fem år inte smittas av videoklipp med gäspande personer. Och att barn under sex år inte kan låta bli att gäspa när någon läser högt en historia om att gäspa.