Varför hamnar smörgåsen upp och ned?

Det här med att en smörgås oftast hamnar med smöret nedåt när man tappar den, är det bara Murphys lag som gäller eller finns det någon sanning i påståendet?

Jodå, det finns faktiskt en vettig förklaring till varför en smörgås som ramlar från borde hamnar med den smörade sidan neråt… Lösningarna på problemet är dock inte helt funktionsdugliga – bortsett från att man kan försöka låta bli att tappa smörgåsen.

Jodå, det finns faktiskt en vettig förklaring till varför en smörgås som ramlar från borde hamnar med den smörade sidan neråt… Lösningarna på problemet är dock inte helt funktionsdugliga – bortsett från att man kan försöka låta bli att tappa smörgåsen.

Murphys lag lyder ”If anything can go wrong, it will” och detta är väl något vi alla har erfarenhet av. Alltså är det inte orimligt att tro att Murphy har något att göra med det faktum att en smörgås som tappas från bordet oftast hamnar med den bredda sidan nedåt.

I det här fallet handlar det dock om ren fysik. Det har bland annat engelsmannen Robert Matthews konstaterat. I studien ”Tumbling toast, Murphy’s Law and the fundamental constants” visar han att utfallet då en rostad brödskiva med smör på faller ner från ett bord varken beror på slumpen eller Murphy, utan styrs av de grundläggande lagarna i universum.

När en smörgås tippar över kanten på ett bord, faller den inte platt till golvet utan den börjar rotera. Rotationshastigheten beror bland annat på storleken på brödet – ju mindre brödskiva, desto snabbare rotation. På grund av gravitationen accelererar smörgåsen också under fallet. För att en smörgås ska hamna med den bredda sidan nedåt krävs att den roterar minst ett kvarts och maximalt tre kvarts varv innan den når golvet. Matthews studie visar att ett normalt bord är mer än tillräckligt högt för att en normal smörgås ska hinna rotera mer än ett kvarts varv, men inte alls högt nog för att smörgåsen ska hinna rotera mer än tre kvarts varv. Alltså hamnar det rostade brödet med smöret nedåt, generellt sett.

Finns det då någon lösning på problemet? Som den engelsman han är, presenterar Matthews flera. En är att göra borden omkring tre meter höga – då hinner smörgåsen rotera ett helt varv. Man kan även göra smörgåsarna mindre, cirka 2,5 cm i diameter. Två inte så vetenskapliga lösningar är att bre smöret på undersidan av smörgåsen eller binda fast smörgåsen på en katt (som ju alltid landar med fötterna ner). Fysikerns lösning, menar Matthews, är att om du ser att smörgåsen är på väg över kanten, ge den då extra horisontell fart med din hand, så ökar chansen att den landar med smöret uppåt.

Matthews studie publicerades i juli 1995 i European Journal of Physics och fick för övrigt även det så kallade Ig Nobel Prize i fysik 1996. Ig Nobel Prize är det alternativa pris som delas ut till forskning som inte kan eller bör upprepas.

Material från
Allt om Vetenskap nr 11 2005

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter