Tre raviner:

Världens största vattenkraftverk

Räddning eller miljökatastrof?
Sätten att se på Kinas gigantiska dammbygge är många.
På plussidan finns reglering av den svårkontrollerade Changfloden, billig energi i stora mängder och bättre förhållanden för båttrafiken.
På minussidan finns massevakuering av människor, miljöhot och rädslan för att dammen någon gång ska rasa ihop.

Nere i Hubeiprovinsen i södra Kina skapas det som är själva definitionen av ett monumentalt projekt.

The Three Gorges Dam. på svenska kallad Tre Raviner.

Världens dyraste byggnadsprojekt genom tiderna.

När det är färdigbyggt om tre år har det kostat närmare 200 miljarder kronor.

Kineserna ”tämjer” den ”lynniga” Changfloden (Yangtzefloden) och bygger världens största vattenkraftverk.

I maj i år göts den sista betongen i den 185 meter höga och 2 309 meter breda dammen med en fallhöjd på 185 meter. Den klarar en genomströmning på över 100 000 kubikmeter vatten i sekunden.

De enorma vattenmassorna leds fram i den 60 mil långa och en kilometer breda reservoaren. Den konstgjorda reservoaren på 632 kvadratkilometer har en lagringskapacitet på nästan 40 miljarder kubikmeter vatten.

Huvudsyftet med Tre Raviner är att kontrollera och försöka tämja den vilda Changfloden, som vid sina översvämningar har skördat hundratusentals offer bara under 1900-talet.

Men den enorma genomströmningen av vatten skapar naturligtvis nästan gränslösa möjligheter att omvandla flödet till energi.

Jättelik kraftproduktion

Det enorma vattenmagasinet ska ge möjlighet att reglera Changfloden nedströms. På så vis hoppas man kunna undvika de översvämningskatastrofer som hittills krävt runt en miljon liv i Kina.

Det enorma vattenmagasinet ska ge möjlighet att reglera Changfloden nedströms. På så vis hoppas man kunna undvika de översvämningskatastrofer som hittills krävt runt en miljon liv i Kina.

Projektet påbörjades 1993 och när det står färdigt om tre år kommer­ 26 turbiner att producera 85 miljarder­ ­kilowattimmar, alltså 85 terawattimmar­. Det är en tredjedel av Kinas totala elförbrukning på 956 terawattimmar per år.

Jämför då med Sverige, där våra 2000 vattenkraftverk varje år producerar 65 av de totalt 150 terawattimmar vi svenskar förbrukar.

Regleringen av Changfloden för att kontrollera dess flöden och det enorma vattenkraftverket är de två stora delarna av Tre Raviners dammprojekt.

Den tredje delen är sjöfarten. Regleringen av Changfloden leder till höjningar av vattennivån nedströms, vilket gör att fartyg på upp till 10 000 ton nu kan gå uppströms och nå industristaden Chongqing.

Tidigare har det nära nog varit omöjligt att ta sig fram på Changfloden vid lågvattensäsongen under vintern.

Navigeringen vid Tre Raviner, med dess nära 150 grund och rev, har varit mycket svår, även för mycket erfarna kaptener oavsett årstid.

Nu har man konstruerat ett system med fem slussar vid Tre Raviners, men mindre båtar och fartyg på upp till 3000 ton kan lyftas över slussarna med en specialkonstruerad hiss.

Mao på simtur

Premiärturen med båt genom de gigantiska slussarna vid Tre Raviner.

Premiärturen med båt genom de gigantiska slussarna vid Tre Raviner.

Tre Raviner är i sanning själva definitionen av ett monumentalt projekt.

Och allt började med en simtur.

1956 simmade Mao Zedong, Kinas kommunistdiktator, för första gången över Changfloden. Han upprepade simturen år efter år, eftersom det ökade hans popularitet, speciellt hos de unga kineserna.

Kommunistledarna beskrevs som hjältemodiga och sågs som ett bevis på att man kan lyckas med allt bara man hade den rätta viljan.

Simturerna blev politisk propaganda och tog faktiskt udden av kritiken mot ”Stora språnget”, programmet som på 60-talet skulle modernisera Kina men som istället ledde till att miljontals svalt ihjäl.

Ordförande Mao, som den poet han var, skrev en dikt om sina visioner om att tämja floden efter första simturen 1956:
”Stora saker är i görningen:
Ett flygande spann ska förena norr och söder och förvandla den djupa jordsprickan till genomfart.
En mur av sten ska resa sig uppströms i väster och hålla tillbaka Wuchans skyfall.
Lugnt vatten ska höja sig i de trånga ravinerna, Bergsgudinnan, om hon fortfarande är där, ska häpna över en så förändrad värld.”

”Stora språnget” misslyckades, men hans visioner om ”en mur av sten” och att ”lugnt vatten ska höja sig i de trånga ravinerna”, har blivit verklighet.

Men redan 1919 talade Sun Yat-sen­, mannen som beskrivs som det moderna Kinas fader, om ett fördämningsprojekt för att producera energi för den framväxande industrin.

1956 simmade Mao, men det dröjde till 1992 innan Folkkongressen beslutade om projektet Tre Raviner.

”Självfinansierande”

De tillfälliga dammarna som skyddade själva arbetsplatsen sprängs – vattnet släpps fram till Tre Raviner-dammen som i fortsättningen ska klara regleringen av Changfloden.

De tillfälliga dammarna som skyddade själva arbetsplatsen sprängs – vattnet släpps fram till Tre Raviner-dammen som i fortsättningen ska klara regleringen av Changfloden.

Folkkongressen bestämde att dammen skulle byggas på Zhongbaoholmen nära den östligaste av de tre ravinerna, inte långt från byn Sandouping.

Den 630 mil långa Changfloden börjar i Danglabergen i den östra delen av Tibetanska högplatån och har sitt utlopp i Östkinesiska sjön strax norr om Shanghai. Nivåskillnaden från dess källor till mynningen är 5000 meter.

På kinesiska heter det Chang Jiang, den långa floden. Changfloden är världens tredje största flod efter Nilen och Amazonasfloden.

Här, 500 mil från dess början och 130 mil från dess mynning, skulle dammen byggas. Men den stora frågan var hur projektet, som då beräknades kosta 175 miljarder kronor, skulle finansieras.

Kinesiska myndigheter sade att projektet skulle bli ”självfinansierande” tack vare den enorma kapaciteten från vattenkraftverket. Men sanningen är att kineserna tvingas betala en separat ”extraskatt” för att finansiera Tre Raviner.

Provisoriska dammar
Först byggde man två provisoriska dammar för att stänga av flödet från floden till den gigantiska byggarbetsplatsen. Dessutom omdirigerades floden med en konstgjord kanal.

Byggnadsprojektet krävde naturligtvis en massiv utbyggnad av infrastrukturen i de tidigare svåråtkomliga bergstrakterna kring ravinerna.

Först byggdes transportleden The Three Gorges Project Expressway, och den är ett stycke modern byggnads­historia bara den.

The Three Gorges Expressway har 34 broar, fem dubbelfiliga tunnlar och en enfilig 3,6 kilometer lång tunnel som är Kinas största.

Dessutom byggdes hängbron Xiling Yangzi Bridge, nedströms sett från Tre Raviner.

Arbetet med själva dammen satte igång 1998. Man började med den norra delen, och i oktober 2002 hade man färdigställt 1 600 meter.

Drygt ett år senare började man med de resterande 660 meterna. Man räknade med att vara färdig tidigt nästa år, men redan i maj i år göts den sista delen. Naturligtvis under stor kinesisk pompa och ståt.

Världens största kraftverk

27 miljoner kubikmeter betong har använts för att bygga den 185 meter höga och 2309 meter breda dammen.

27 miljoner kubikmeter betong har använts för att bygga den 185 meter höga och 2309 meter breda dammen.

Sammanlagt har nästan 27 miljoner kubikmeter betong använts för att bygga Tre Raviner. Det är dubbelt så mycket som gick åt för att bygga Itaipu-dammen vid Parana-floden i södra Brasilien precis vid gränsen till Paraguay.

Itaipu har varit världens största vattenkraftverk. Men nu är det förstås ”slaget” av Tre Raviner, och det på flera områden.

Tre Raviner får, när alla 26 turbiner är igång 2009, en kapacitet på 18,5 miljarder kilowattimmar. Itaipu-dammens kapacitet är 12,6 miljarder kilowattimmar.

Jämför då också med USA:s största vattenkraftverk, The Grand Coulee Dam vid Columbia River i staten Washington, som ”bara” har en kapacitet­ på omkring 6,5 miljarder kilo­wattimmar.

Elektriciteten från Tre Raviner distribueras dels västerut till centrala Kina och staden Chongqing, dels österut via 15 likströmslänkar. Länkarna har ­levererats och monterats av ABB.

Turbinerna har levererats av engelsk-franska GEC-Ahlstom, tyska Voith och Siemens AG.

Amerikanska företag var på ett tidigt stadium intresserade av de här kontrakten, men eftersom amerikanska regeringen vägrade att ge exportkrediter, tvingades de backa ur.

Det enda amerikanska företag som varit inblandat i det gigantiska byggprojektet är Caterpillar Inc, som levererade grävmaskiner och lastbilar.

Själva dammen i Tre Raviner är 185 meter hög och dryga 2,3 kilometer bred. Mitt i dammen finns en 483 meter lång del med 23 bottenutlopp och 22 dammluckor.

Den 60 mil långa och en kilometer­ breda reservoaren, som skapas när man i dammen kontrollerar och reglerar flödet i Changfloden, har en ”lagringskapacitet” på nästan 40 miljarder kubikmeter. Tack vare dammen och dess enorma reservoar, dit vattenmassor ”leds” eller ”hämtas” tillbaka, tror man nu att man om inte helt ska undvika så i alla fall minimera skador vid översvämningar.

Översvämningskatastrofer

Ett av de jättelika turbinhjulen, som fått transporteras till kraftverket med specialkonstruerade fordon.

Ett av de jättelika turbinhjulen, som fått transporteras till kraftverket med specialkonstruerade fordon.

Översvämningarna i den här delen av floden har lett till stora katastrofer. Bara under 1900-talet tror man att över en miljon människor fått sätta livet till.

Nu tror man, även om vissa kritiker tvivlar på det, sig ha löst problemet.

Höjningen och sänkningen av vatten­nivån i reservoaren vid dammen ger möjlighet att kontrollera översvämningarna nedströms.

Beroende på årstid och tillflöde reglerar man vattnet i reservoaren för att ha gott om plats att lagra överflödigt vatten och på så sätt minimera riskerna för översvämningar.

Mellan januari och maj, under vinterns lågflöde, sänks reservoarens nivå för att släppa på mer vatten nedströms. I början av våren sänker man vattennivån igen för att vara förberedda för eventuella översvämningar.
Oavsett vattennivån i floden håller man ett jämnt flöde till vattenkraftsturbinerna året om tack vare reservoaren. I slutet av maj och början av juni, strax före högflödessäsongen, sänker man vattennivån i reservoaren till 145 meter.

Vattenivån höjs till 175 meter under högflödet. När flodens nivå sjunker frigör man det lagrade vattnet och går tillbaka till en nivå på 145 meter i reservoaren.

I oktober släpps vatten på från reservoaren för att åter höja nivån till 175 meter och därigenom har man vattenflöde nog för vattenkraftverket.

Genom regleringen och lagringen av vatten på det här sättet garanterar man ett jämnt tillflöde till kraftverket året om och minimerar riskerna för översvämningar.

Kinas enorma expansion och stora strukturförändringar kräver ett enormt tillskott av energi.

Kina är idag beroende av olja och kol. Landet är världens näst största oljekonsument och använder mer än 50 miljoner ton kol. Kinesiska myndigheter tror att Tre Raviner ska klara en niondel av landets sammanlagda energibehov på 950 tera­wattimmar.

Femdubblad fartygstrafik
Dessutom har man en vision om att utveckla västra Kina. Genom att Changflodens flöden kontrolleras femdubblas fartygstrafiken till Chongqing, som man beskriver som ”porten till väst”.

Nu fraktas 10 miljoner ton per år uppför Changfloden. När floden ”tämjts” ska den siffran vara 50 miljoner ton. Dessutom tror man att transportkostnaderna kommer att minska med 35 procent.

Fördelarna med Tre Raviner-projektet är många: kontrollen av översvämningar, energin från vattenkraften och den ökade fartygstrafiken till en expanderande region.

Massevakuering
Men allt har sitt pris. Ett mycket högt pris, enligt projektets kritiker.

1,3 miljoner människor har flyttats från området. ”Tvingats bort”, säger kritikerna.

Tretton större städer, 140 småstäder, nästan 1400 byar och 650 fabriker har försvunnit när gigantiska områden lagts under vatten.

300 000 bönder har erbjudits ny mark, men den marken är inte lika bördig som den kring Changfloden.

Siffran på 1,3 miljoner som flyttas är myndigheternas officiella beräkning. Men kritiker tror att den verkliga siffran är två miljoner.

Kritiken, inte minst från miljövänner, är hård. Projekt av den här storleken skadar naturen och rubbar ekosystemet.

Förgiftad flod

Evakueringen av de bebodda områdena har skett steg för steg. För bönderna i området betyder det sämre försörjningsmöjligheter. De jordar de hänvisats till är inte lika bördiga som de utmed Changfloden.

Evakueringen av de bebodda områdena har skett steg för steg. För bönderna i området betyder det sämre försörjningsmöjligheter. De jordar de hänvisats till är inte lika bördiga som de utmed Changfloden.

När man ”skär av” floden på det här sättet och saktar ner dess flöde kommer dammen helt enkelt att bli förgiftad. Avfall från industrin och städer kommer att koncentreras i dammen istället för att försvinna ut i havet, säger den kinesiske journalisten Jin Hui.

Changfloden kommer helt enkelt att bli förgiftad.

Den kinesiska regimkritikern Dai Qing fängslades i tio månader för sin kritik mot projektet. Hon kallar Tre Raviner för ”världens socialt och miljö­mässigt mest destruktiva projekt.”

Ansamlingen av slam, befarar kritiker, kommer så småningom att göra det svårare för fartyg att ta sig uppför floden.

Ekosystemet rubbas, enligt många miljöorganisationer, och man befarar att flödet av näringsämnen i floden blockeras av den jättelika dammen. Det kan förstöra till exempel den mycket sällsynta floddelfinens vandringsvägar.

Men mycket av kritiken mot projektet har förstås också handlat om korruption och myndigheternas visioner om dammen, som av kritiker beskrivs som ”luftslott”.

Rädslan att korruptionen skulle leda till stora brister i bygget har funnits vid flera tillfällen. Ett exempel på hur korruptionen ställt till katastrofer är när en gigantisk stålbro kollapsade i Chongqing i januari 1999. 40 människor omkom, på grund av att man använt billigare, mer bristfälligt ­material.
 

Energidinosaurie
Dr John Byrne på Delaware-universitetets avdelning för energi- och miljö­frågor, har studerat projektet och är mycket kritisk.

– Kina har tagit sig an en energidinosaurie. Jag befarar att Kina inte effektivt och på ett fördelaktigt ekonomiskt sätt kan utnyttja den elektricitet som produceras här, säger han.

Dr John Byrne är också mycket kritisk till hur kinesiska myndigheter skött omflyttningen av över en miljon människor.

– Det är en stor tragedi. Områdena som lagts under vatten är de bördigaste i hela Kina. De nya odlingsmarker som tilldelats bönderna är inte alls lika bördiga.

Dr Byrne menar att Kina begått stora grundläggande fel i projektet med dammen Tre Raviner:

– Tidigt i projekteringen sågs Tre Raviner som ett bevis på hur fantastiskt Kina utvecklats under socialismen. Nu kunde man lösa ett problem som funnits i tusentals år.

Men när man gör något på den här skalan måste man prioritera problemlösningen först. Kina startade projektet utan att ha fullständig kontroll och bestämde sig för att lösa problemen vartefter de uppstod.

Historiska platser försvinner

13 större städer och massor av byar har evakuerats och mer eller mindre jämnats med marken. För innevånarna har evakueringen i många fall inneburit mycket svåra problem.

13 större städer och massor av byar har evakuerats och mer eller mindre jämnats med marken. För innevånarna har evakueringen i många fall inneburit mycket svåra problem.

Byggexperterna och miljövännerna får sällskap av historiker och arkeologer i kritiken av Tre Raviner.

1 300 historiskt viktiga platser försvinner när de läggs under vatten. Bland annat försvinner de sista av de områden där ba-folket levde för ungefär 4 000 år sedan.

Den kinesiska regeringen och dess myndighetspersoner säger sig förstås ha situationen under kontroll.

– Vi är medvetna om problemen och utmaningarna. Men på det hela taget är det här ett miljömässigt mycket sunt projekt, säger Guo Shuyan, en av direktörerna för Tre Raviner.

Lars Hammar, forskningsansvarig på Elforsk, de svenska energiproducenternas forskningsföretag, har besökt Tre Raviner, och ser flera miljömässiga fördelar med projektet.

– Den energi man får från vattenkraften som produceras här gör att man kan undvika ett utsläpp på 100 miljoner ton koldioxid, säger Lars Hammar.

Huvudsyftet med Tre Raviner är att kontrollera floden och få bukt med översvämningarna.

Men tror Lars Hammar att man kan undvika katastrofer i framtiden?

– Det kan diskuteras, säger han. Reservoaren fylls hela tiden av sediment. Vi vet inte hur det ser ut om 60 eller 100 år.

Rekorddyrt tunnelprojekt
Som om inte Tre Raviner skulle räcka ger sig nu kineserna på ytterligare ett gigantiskt projekt som har med vatten att göra.

Planerna är att bygga ett 30 mil långt tunnelsystem för att kanalisera vatten från det ockuperade Tibet till Gula floden (Huang He) i västra Kina. Vattnet ska utnyttjas i det torra västra och norra Kina.

Tunnlarna börjar byggas 2010 och hela projektet kommer att kosta 300 miljarder kronor.

Material från
Allt om Vetenskap nr 10 2006

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter