Bookmark and Share

Världens tuffaste elektronik

Tuff elektronik från KTH. Bild: KTH

Tuff elektronik från KTH. Bild: KTH

Elektroniska system som används i kärnkraftverk eller­ i rymdfarkoster utsätts för extremt hårda påfrestningar i form av strålning, elektrisk högspänning och extrema temperaturer.

En forskargrupp under professor Carl-Mikael Zetterling vid Kungliga Tekniska Högskolan ska ta fram integrerade elektroniska kretsar som kan klara av de här kraven.

Idag är det främst sensorer för tryck och temperatur som placeras i de här utsatta miljöerna, medan resten av elektroniken placeras på en skyddad plats. Men om hela systemet sitter på samma ställe kommer man undan energiförluster och får bättre och mer tillförlitliga signaler för att styra hela den process som det handlar om i det aktuella fallet.

Men då måste systemet alltså tåla riktigt hårda tag. För att åstadkomma det använder man kiselkarbid som är hundra gånger tåligare mot strålning än vanlig kisel.

Målet är att skapa prototyper för sådana här kretsar, som sedan kan användas såväl vid oljeborrning som i motorer och i kärnreaktorer och alla andra tillämpningar där vanlig­ elektronik inte fungerar­.

Fler nyheter

Ibland inte så långt från verkligheten som man kan tro:

Superhjältarnas fysik

Till skillnad från den övriga serietidningsbefolkningen så bygger
superhjältarnas liv till stor del på vetenskap och intelligens. Många är vetenskapsmän som Iron-Mans alter ego Tony Stark. Andra har fått sina krafter genom vetenskapen, som Spindelmannen. De som inga krafter har får kompensera med vetenskap och teknik, som Batman.
Andra sätter fokus på naturlagar och vetenskap genom att överskrida allt som är möjligt – som Stålmannen som i år har tjänstgjort som superhjälte i 75 år.

Ny snurr på 3-kroppsproblemet

Hade vårt solsystem bara bestått av två himlakroppar hade det inte varit några problem. Himlakropparna skulle ha snurrat i ellipser runt varandras masscentrum och solsystemet hade varit stabilt för all framtid. Det slog Newton fast för 300 år sedan då han kombinerade sina dynamik­lagar...

Partikelmusik

Det finns fler källor för konstnärer att ösa ur än naturupplevelser och jobbiga relationer. Domenico Vicinanza, partikelfysiker och kompositör, har länge skapat musik av de mest abstrakta vetenskapliga data. Han har gjort dansmusik av seismogram från vulkaner, av positroners spår genom en...

Hallå!

Jari Kinaret

professor i fysik vid Chalmers

Du ska leda Europas största forskningssatsning, hur kommer det sig?– Valet var en följd av att jag, våren 2010, presenterade idén att grafen skulle vara ett passande ämne för ett flaggskeppsprojekt, och satte ihop ett konsortium med nio europeiska partner som ansökte om ett pilotprojekt....

Vem var...

William Coolidge?

William David Coolidge­ var en amerikansk fysiker, ingenjör och uppfinnare som levde mellan 1873 och 1975. Efter att 1899 ha doktorerat i fysik undervisade han i fysikalisk kemi fram till 1905, då han började arbeta för företaget General Electric Company.1908 upptäckte Coolidge ett sätt...

Världens tyngsta antimateria framställt

Antimateria är inte så tungt överhuvudtaget, och den existerar bara bråkdelar av sekunder innan den förintas. De tyngsta atomkärnor av antimateria man fått fram tidigare är olika isotoper av anti-väte, alltså väte där alla ingående partiklar har motsatt laddning mot vår vanliga...

Vad är...

Graviton?

Gravitonen är en hypotetisk elementarpartikel som ännu inte kunnat observeras experimentellt och som i en kvantmekanisk beskrivning av gravitationen är gravitationskraftens budbärarpartikel.

Vem var...

Louis de Broglie?

Louis-Victor Pierre Raymond de Broglie var en fransk hertig och fysiker som föddes 1892 och som 1924 i sin doktorsavhandling föreslog att partiklar kan uppföra sig som vågor, på samma sätt som ljusvågor i form av fotoner uppför sig som partiklar­. Denna hypotes gav honom 1929 års...

En attraktiv ljusstråle

Att dra till sig ett föremål med hjälp av en ljusstråle kan vara praktiskt, och ser snyggt ut i science fiction-sammanhang som i tv-serien Star Trek. Men går det i verkligheten?Ja, åtminstone teoretiskt, och om föremålen är väldigt små. Det visar den kinesiske fysikern Jun Chen i...

Konsten att bromsa ljuset

Fysikerna har länge kunnat konsten att få ljus att sakta in, och till och med stanna upp.Nu har en forskargrupp vid Caltech i Pasadena i Kalifornien­ lyckts göra det i kiselchip, vilket gör att det kan bli ett steg mot framtida kvantdatorer.Redan på 90-talet lärde sig forskarna att utnyttja...

Sidor