Vem uppfann ångloket?

Hur länge har det funnits ånglok? Och vilket var det första svenska ångloket?



Den typ av ångmaskin som den skotske uppfinnaren James Watt utvecklade under 1760-talet var av lågtryckstyp och mindre lämplig för tungt arbete. Högtrycksångmaskinen, som var mindre, lättare och mer kraftfull, utvecklades av britten Richard Trevithick 40 år senare. Julafton 1801 byggde Trevithick en ångvagn som han körde uppför en backe och 1803-1804 byggde han det första ångloket. Den 21 februari 1804 körde han sitt lok på ett spår i Wales i åtta kilometer i timmen, med en tio tons last av järn och 70 passagerare. Tyvärr var Trevithick mer praktiskt än affärsmässigt lagd. Utan att ha kunnat dra ekonomisk nytta av sin uppfinning dog han utfattig 1833.

Istället blev det andra ingenjörer som förde utvecklingen vidare. Det mest kända ångloket, och det lok som gav ordentlig skjuts åt järnvägsbyggandet i Storbritannien, var far och son George och Robert Stephensons skapelse Rocket. I en tävling anordnad av Liverpool and Manchester Railway i oktober 1829 vann Rocket över bland andra John Ericssons lokomotiv Novelty, som var det första lok som byggts av en svensk. Tävlingen brukar räknas som den moderna järnvägens födelse och omfattade inte bara självklara tekniska moment som hastighet, dragkraft och uthållighet, utan även ekonomiska och miljömässiga aspekter. Novelty kom upp i hela 51,5 km/h, men tvingades dra sig ur tävlingen efter flera haverier.

Det första svenskbyggda ångloket, Förstlingen, byggdes 1853 av Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. Loket användes vid byggandet av Norbergs järnväg i Västmanland och sedermera, efter ombyggnad, vid byggandet av banan Nora-Ervalla. Förstlingen var 5,1 meter långt, vägde 5,6 ton, hade en ursprunglig spårvidd på 891 mm och hade en effekt på 20 hästkrafter. Loket skrotades 1882 och kvar finns endast en ramsida, en cylinder och ett hjul, vilka kan beskådas på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.


Läs mer: ”Sveriges järnvägs historia” av Björn Kullander, Bra Böcker

Material från
Allt om Vetenskap nr 9 2004

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter