Sedan antiken har människan känt till elektricitet, men först på 1800-talet hände det saker, när fysikern H.C. Ørsted år 1820 upptäckte elektromagnetismen.
Vid århundradets slut höll elektriciteten på att vinna intåg i såväl industrin som i de privata hemmen – som ljuskälla, för att driva maskiner, till transport och för uppvärmning.
På bara några år revolutionerades livet i västvärlden – bland annat av telefonen med vilken man kunde kommunicera tvärs över kontinenterna.
Mystiskt batteri funnet i Bagdad
Forntiden: År 1938 hittade arkeologer i Irak förseglade lerkrukor. De innehöll en järnstav inlindad i en cylinder tillverkad av koppar.
När krukorna fylldes med elektrolytisk vätska producerades cirka en halv volts ström.
Forskarna vet inte vad batterierna har använts till, några tror att de utnyttjades av förgyllare.
Thales experimenterar med statisk elektricitet
600 f.Kr.: Den grekiske filosofen och vetenskapsmannen Thales från Miletos beskriver hur han kan framkalla gnistor genom att gnida bärnsten mot ett stycke päls.
Den elektriskt laddade bärnstenen kan nu dra till sig lätta föremål som till exempel hårstrån.
Utan att förstå vad det är har Thales framkallat statisk elektricitet.
Det vetenskapliga genombrottet
1550: Italienaren Gerolamo Cardano är först med att kunna skilja mellan magnetism och elektricitet.
Flera skriftliga verk om elektrisk kraft följer, och år 1600 ger den engelske vetenskapsmannen William Gilbert den mystiska kraften namnet ”electricus”.
År 1663 utvecklar tysken Otto von Guericke en elektrostatisk generator som kan sända ut korta laddningar av elektricitet med hög spänning.
Elektricitet kan lagras
1745: Den holländske fysikern Pieter van Musschenbroek uppfann en primitiv ackumulator.
Den så kallade leidenflaskan består av en glasflaska fodrad med metallfolie, kopplad till en elektrod.
Uppfinningen kan lagra elektricitet och leder till att forskningen tar fart på allvar.
Musschenbroek lagrade el i en kondensator.
Benjamin Franklin forskar om åskväder
1750-talet: Den amerikanske vetenskapsmannen, filosofen och politikern Benjamin Franklin utför ett livsfarligt experiment.
Han sätter fast en elektrisk ledare, en nyckel, i en drake och låter ledaren sluta i en leidenflaska. Under ett åskväder skickar han upp draken.
Blixten slår ner och en del av energin samlas upp i flaskan. På så vis bevisar Franklin att blixtar är elektriska laddningar.
Musklerna styrs av elektriska impulser
1783: När den italienske vetenskapsmannen Luigi Galvani dissekerar en groda inser han att muskler styrs av elektriska impulser.
När skalpellen som är laddad med statisk elektricitet rör vid en nerv i grodans ben spritter det till.
Galvani uppfinner också ett primitivt batteri, det galvaniska elementet – två olika metaller som binds samman av en saltlösning.
Volta uppfinner batteriet
1800: Alessandro Volta, som är Luigi Galvanis kollega, börjar utveckla ett batteri.
Han lägger växelvis silver- och zinkplattor ovanpå varandra och sänker ner dem i saltvatten.
Med den så kallade ”voltastapeln” har forskarna äntligen fått ett pålitligt sätt att skapa elektricitet.
Batteriet börjar snart användas av andra fysiker, bland andra William Nicholson och Anthony Carlisle, som samma år genomför den första elektrolysen.
H.C. Ørsted upptäcker elektromagnetismen
1820: Den danske fysikern H.C. Ørsted som experimenterar med elektricitet har av en slump en kompass på sitt bord.
Han ser att kompassnålen dras till strömmen och upptäcker elektromagnetismen.
År 1831 skapar britten Michael Faraday ström genom att röra en metallspole i ett magnetfält.
Nu uppfinner han elektromotorn, generatorn och transformatorn.
Brev får konkurrens av Steinheils telegrafer
1832: Efter upptäckten av elektromagnetismen går utvecklingen snabbt. År 1832 uppfinns den elektromagnetiska telegrafen.
Tre år senare bygger den tyske fysikern Carl August von Steinheil världens första praktiskt användbara elektromagnetiska telegraf i München.
Steinheil bygger upp telegrafväsendet i Tyskland, Schweiz och Österrike-Ungern – och han hinner också uppfinna det elektriska uret.
Glödlampan kräver el
1870-talet: Amerikanen Thomas Edison uppfinner likströmsgeneratorn och den första glödlampan.
Efterfrågan är stor och Edison tar patent på ett distributionssystem för el.
År 1881 levererar han ström till 59 kunder i New York – hans generatorer sprider sig till hela landet.
Kampen om strömmen
1886: Edisons generatorstationer levererar likström med 110 volt. Men med den låga spänningen kan strömmen inte transporteras långa sträckor.
År 1886 bygger George Westinghouse ett elverk som levererar växelström.
Med hjälp av transformatorer kan den ombildas till högspänning och transporteras lång väg med små energiförluster.
År 1895 öppnar han ett kraftverk vid Niagarafallen, vilket blir dödsstöten för Edisons likströmsverk.
Ström åt alla
1880-talet: Med växelströmmen blir elektriciteten vanlig i industrin, och i Richmond i Virginia kör de första elektriska spårvagnarna (1888).
Strax därpå byggs Londons koldrivna tunnelbana om för att köras med ström (1890), och år 1900 är elbilarna vanligare än de bensindrivna.
De privata hemmen får telefon (från 1885), dammsugare (1908), kylskåp (1913) och tvättmaskiner (1930-talet).