Vi pratar med Artin Arshamian

forskare vid Karolinska Institutet som med sina kollegor identifierat en luktmolekyl i däggdjursblod som attraherar rovdjur och skrämmer bytesdjur.

Bild: Bildmakarna

Bild: Bildmakarna


Varför finns en sådan?

– Vi vet inte än. Men molekylen, som vi kallar E2D, uppkommer genom att fetter i blodet oxiderar.

Hur reagerar djur som får lukta på den?

– Rovdjur som vargar och tigrar attraheras av den. De beter sig som om det vore riktigt blod. De bitar och klöser i träbitar insmetade med E2D. Även blodsugande flugor reagerar som om det vore riktigt blod. För bytesdjur är det tvärtom. Möss drar sig bort från den.

Hur påverkas människor av den?

– Vi lät försökspersoner stå på en platta som mäter hur kroppen rör sig i olika riktningar samtidigt som vi lät dem lukta på E2D och andra lukter som var molekylärt lika E2D. När de fick känna E2D lutade sig personerna instinktivt bakåt. De började också svettas mer. Vi gjorde även andra experiment som visade att när försökspersoner kände lukten av E2D så blev de snabbare på att upptäcka emotionella bilder. Inget av detta hände med de andra lukterna. En intressant aspekt är att försökspersonerna inte tyckte att lukten var obehaglig, utan ansåg lukten vara neutral och ganska svag.

Vad kan det säga om vår evolution?

– Människan har sitt ursprung i små trädlevande insektsätande primater. Våra allra tidigaste förfäder var alltså inte rovdjur som jagade och åt andra däggdjur utan blev nog själva jagade. Rovdjuret inom oss idag kommer från människans senare evolutionära utveckling. Men vi tror att reaktionen på den här molekylen har varit bevarad under en mycket lång tid, så vår reaktion kommer nog från våra tidigaste bytesdjurförfäder.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter