Vi pratar med Christina Bodin

forskare vid Högskolan Kristianstad som befinner sig i Everglades i Florida för att studera hur våtmarker tar hand om mikroplaster.

Bild: Magnus Bodin

Bild: Magnus Bodin

Varför just Everglades?
– Historiskt har Everglades varit ett livsviktigt vattenreningssystem. Men idag är endast 50 procent kvar av Everglades ursprungliga yta och all vattengenomströmning är i princip helt konstgjord. Nu har man byggt våtmarker som ska skydda Everglades och det är dessa ”konstruerade våtmarker” som jag ska forska på.

Hur stor fara utgör alligatorer och giftormar?

– Inte speciellt stor fara. Alligatorer brukar inte vara aggressiva och ger sig snabbt iväg när de hör/ser en människa. Giftormar får man dock se upp med, speciellt vattenmockasinen som trivs i våtmarker.

Vad mer exakt undersöker du?

– Mitt projekt har som mål att i olika våtmarkstyper i Florida studera mikroplasters förekomst, storlek och typ. Projektet kommer att fokusera på hur vegetation och flöde i våtmarker påverkar reningen av mikroplaster.

Varifrån kommer mikroplasterna?

– Senaste forskningen har visat att de största utsläppen av mikroplaster till miljön kommer från slitage av vägbanor och bildäck. Vid nederbörd sköljs mikroplasterna ner i dagvattensystemen och hamnar till slut i havet. Men även reningsverk släpper ut mikroplaster.

Vad kan din forskning bidra med rent praktiskt?

– Det långsiktiga syftet med projektet är att bidra med kunskap som kan användas för att optimera reningen av mikroplaster i dagvatten med hjälp av konstruerade våtmarker. Allt detta för att skydda unika ekosystem såsom Everglades.

Finns det några bevis för att våtmarker kan bryta ner plast?

– Nej, i nuläget finns det en stor kunskapslucka kring detta.
 

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter